OBS: På grund av det stora intresset är konserten flyttad till Idun, festivalens största scen.

Den inuitiska superstjärnan Tanya Tagaq har hyllats internationellt, såväl som avantgardistisk sångerska som kompositör och författare. Littfest avslutar lördagens festivalprogram med en konsert i Studion, där vi får ta del av Tanya Tagaqs omtalat kraftfulla scennärvaro.

Som sångerska och kompositör är hon känd för att förskjuta gränserna för strupsång. Hennes musikaliska uttryck har upprört traditionalister, men än mer prisats världen över för sitt nyskapande. Med albumet Animism vann hon Polaris Music Prize 2014, varefter Rolling Stone Magazine utsåg henne till "En av avantgardets mest dynamiska artister." Genom samarbete med Björk på albumet Medúlla har hon nått en bredare publik. Men kanske har de flesta upptäckt henne genom fjärde säsongen av serien True Detective där hon både skapat musik och medverkar som skådespelare.

Liveframträdandet äger rum lördag kväll 20.00 och är den sista programpunkt som ingår i festivalpasset till lördag.

Ta också del av litteratursamtalet mellan Tanya Tagaq och en av Sápmis största artister, sångerskan och författaren Sofia Jannok. Fredag 15.30 i Studion samtalar de om urfolks rättigheter, konstnärskap och aktivism.

Presenteras i samarbete med Embassy of Canada to Sweden.

En poetisk och musikalisk föreställning med författaren Aleš Šteger och dragspelaren Jure Tori.

Presenteras i samarbete med Rámus förlag.

Internationell poesiläsning med Joséphine Bacon och Ija Kiva. Konferencier är Per Bergström.

Uppdatering: Nanna Storr-Hansen som skulle ha medverkat har tvyvärr tvingats ställa in.

Presenteras i samarbete med Quebec Culture och Versopolis.

Välkommen att testa dina litteraturkunskaper i den årligen återkommande upplagan av litteraturquizet Min bokhylla. Som vanligt är det Vicky Uhlander och Vera Lynøe som håller i trådarna, med musikaliska inslag av Lina Högström. Restaurang Äpplet serverar middag för den som vill passa på att äta under quizet, och givetvis är baren öppen.

Stockholm besitter en betydande litterär tradition, där författare såsom Per Anders Fogelström, August Strindberg och Elis Monteverde Burrau fungerar som centrala förebilder. Men vad händer om man blir så fäst vid dessa författarskap att det blir svårt att ta till sig nya stockholmska författarskap, som kanske skriver på ett helt annat sätt? Är vår föreställning om stockholmaren alltför cementerad och präglad av gamla stereotyper? Och är det överhuvudtaget relevant att tala om ett särskilt stockholmskt författarskap och en stockholmsk litteratur?

Under Littfest kommer Mattias Timander, författare till romanen Din vilja sitter i skogen, som delvis utspelar sig i Stockholm, att samtala med Maria Broberg, vars senaste roman Nattljus rymmer skildringar av stockholmare, samt Andreas Back, kulturgeograf vid Umeå universitet. Samtalet modereras av Denise Bergström, lektor vid Luleå tekniska universitet.

En ny modig och utforskande litteratur tycks växa fram i dagens Korea. Att förra årets koreanska Littfestgäst Han Kang tilldelades Nobelpriset har bidragit till att rikta strålkastaren österut. För tredje året i rad bjuder vi in koreanska författare till Littfest, och denna gång får vi möta Bora Chung, Sang Young Park och Anton Hur som även är en av världens mest ansedda översättare. Tillsammans samtalar de om dagens litterära Korea, dess anda, framväxt och fortsatta riktning. Samtalet leds av författaren och journalisten Patrik Lundberg.

Det sägs att det talas för lite om klimakteriet. Att det har varit tabubelagt och behöver synliggöras. Samtidigt har klimakteriet fått ett kommersiellt och medialt uppsving det senaste decenniet. Det säljs självhjälpsböcker, produkter och utbildningar och talas om ämnet som aldrig förr. Både tystnaden och talet undersöks i denna programpunkt där vi möter forskarna som skrivit den nya boken Vad vi talar om när vi talar om klimakteriet. Deltagare är Maria Jönsson, professor i litteraturvetenskap, Linda Berg, lektor i genusvetenskap, Christer Nordlund, professor i idéhistoria, Ulrika Björkstén, vetenskapsjournalist.

Presenteras i samarbete med Umeå universitet.

INSTÄLLT — Tyvärr tvingas Gaëlle Josse ställa in sitt besök. Programpunkten ersätts med Vad vi talar om när vi talar om klimakteriet.

Under Littfest möts författarna Johannes Klenell och Christian Daun för ett samtal om de ibland oväntade följderna när det kommunala och privata möts. I Bananrepubliken Sverige beskriver Klenell hur dörrarna mellan politik, välfärdsföretag och pr-byråer står vidöppna. I korsdraget framstår Sverige alltmer som en bananrepublik, korruptionen har brett ut sig och enorma förmögenheter byggts upp. Han belyser exempelvis som Thorengruppens växande inflytande i Umeå och de politiska banden som har lett till frågor om ansvarsutkrävande och transparens. I Draksådd : om haverier och fiaskon när "kommunen ska sättas på kartan" tar Daun oss med på en resa till några av de mest uppmärksammade kommunala projekten som inte riktigt blev som tänkt, som det gigantiska Dragon Gate-komplexet och den storslagna Medeltidens värld. Båda författarna undersöker drivkrafterna bakom dessa satsningar och hur marknadskrafterna ofta påverkar det kommunala beslutsfattandet. 

Samtalet leds av Jenny Kejerhag, journalist på tidningen Dagens Nyheter, där hon rapporterar från Umeå om Norrland för en nationell publik.

Sedan 1960-talet är Biskops Arnö Nordens Folkhögskola en ledande mötesplats för författare in spe från hela Norden. Grundkursen på Biskops Arnös författarskola läser, hulkar och viskar på årets Littfest. Kanske tillsammans, eller var för sig? Det finns bara ett sätt att ta reda på det.

Presenteras i samarbete med Biskops Arnö.

Både Jenny Jägerfeld och Daniel Sjölin skriver om trauma i sina senaste böcker.

I Jägerfelds roman Hämndprojektet bläddrar Nico i sina gamla dagböcker och drabbas av frasen “Hämnden gör mig fri”. Den får henne att upptäcka att hennes hämndbegär finns kvar bara under ytan, och en besatthet att få vedergällning väcks till liv. Finns det ett rätt och ett fel sätt att reagera på trauma?

Daniel Sjölin processar sina egna erfarenheter av övergrepp han blev utsatt för som barn i essän Fältskärsv, där han närmar sig det hus i mexitegel från den tidiga barndomen som han delvis förträngt. Sjölin tvingar sig tillbaka till alltings smärtpunkt, i jakt på förklaringar till skam, självhat och depression.

På Littfest möts Daniel Sjölin och Jenny Jägerfeld i ett samtal om trauma, smärta och läkning, lett av Yukiko Duke.

Genom åren har de fallit ifrån, männen på verkstan. En efter en åker de in på sjukan för lungorna eller ryggen eller knäna. Till och med de som varit starka som oxar, de som lärde Magnus att svetsa. Nu är Magnus sjukskriven, gubbarna säger att det är viktigt med rutiner, som att ses på Roma, ta en kaffe eller en pizza, snacka lite. När värken far genom kroppen, Försäkringskassan bråkar, och väntetiden för operation av utslitna kotor känns lika lång som den strömmande forsen utanför huset, är det tur att Kenneth finns där. Kenneth - som håller Magnus under armarna när det känns som om han faller.

En roman om vänskap och gemenskap, om småstadsliv och jobbet på verkstan, och om den kärlek som kommit och gått och den som består. "Pizzeria Roma" av Elin Persson är en hyllning till en by och dess invånare, till landskapet med de linblå bergen som skymtar i fjärran, de mossgröna skogarna och de svarta, spegelblanka tjärnarna. På Littfest samtalar Elin Persson med Tobias Poggats.

UPPDATERING: Programpunkten är inställd på grund av sjukdom. Ersätts av programpunkten Pizzeria Roma.

Minnet av Förintelsen, den ultimata grymheten i Tysklands folkmord på judar, har format det västerländska politiska och moraliska medvetandet i efterkrigstiden. Men för en majoritet av världens befolkning, det vill säga en icke-vit befolkning, är slaveriets och kolonialismens trauman i stället 1900-talets centrala och mest avgörande historiska händelse. I Världen efter Gaza: En kort historik, visar den prisbelönta författaren och essäisten Pankaj Mishra hur minnet av Förintelsen förskjutits sedan sent 60-tal till att, av främst USA och Israel, anses vara en enskild berättelse om antisemitism, snarare än en följd av den moderna historiens rasistiska expansionism.

Pankaj Mishra gör ett exklusivt Sverigebesök på Littfest, för att samtala med Viktor Hariz, journalist och upphovsman till P3 Dystopia.

Hur överför man de förtrycktas sociolekter genom tid och rum utan att texten blir fördomsfull? Hur bevarar man nyanserna utan att överdriva det språkligt avvikande? Sofia Nordin Fischer har översatt den första generationen fria svarta amerikaners talspråk i Zora Neale Hurstons klassiker Their Eyes Were Watching God och Jennifer Hayashida har letat engelska ord för bondskan i Sara Lidmans Hjortronlandet. De samtalar med Jenny Aschenbrenner, redaktör för Med andra ord.

Presenteras i samarbete med Rum för översättning och Översättarcentrum.

I över tio år har konstnären och författaren Shubigi Rao arbetat med projektet Pulp, som utforskar kulturella förluster och motstånd. Förläggaren Per Bergström har forskat om samizdat, det underground-publiceringssystem som fanns i forna Sovjetunionen och Östblocket. Tillsammans diskuterar de tryckbaserat motstånd mot kulturell repression, med utgångspunkt i den tjeckiske författaren Bohumil Hrabal som inspirerat dem båda. Diskussionen modereras av Anca Rujoiu, kurator vid Bildmuseet. Språk: Engelska

Författaren och dramatikern Magnus Dahlström debuterade som en av sin generations mest lovande röster, med vad recensenter ganska snart började kalla för "skräckel", en art av prosa som odlades vid denna tid av bl a  Stig Larsson, Carina Rydberg och Lars Norén, inriktad på människans destruktiva natur. Dahlström har även beskrivits som både arbetarförfattare och postmodern författare. Själv värjer han sig mot alla försök att genrebestämma berättelserna, eftersom han anser att detta kan begränsa dem. 

I början av 2010-talet gjorde Dahlström en hyllad comeback till romanen och har sedan dess publicerat ett flertal kritikerrosade böcker. Hans senaste verk, Vesalius, har beskrivits som en andlöst spännande och omtumlande upplevelse, vilket fick recensenter att jämföra honom med Edgar Allan Poe.

På Littfest gör Dahlström ett sällsynt framträdande för att samtala med författarkollegan och generationskamraten Aase Berg.

Rachel Cusk är en språkkonstnär av sällsynta mått och en av vår tids mest tongivande författare. Hon har nominerats till och vunnit flera priser för sina böcker, och har nått internationell uppmärksamhet med trilogin Konturer, Transit och Kudos.

En månad före Littfest kommer hennes senaste roman Parad ut på svenska. Här fortsätter Cusk utmana våra föreställningar om hur en berättelse kan se ut. I fyra delar får vi fyra olika perspektiv, allt i en sammanlänkad handling. I varje del möter vi en konstnär, alla med initialen G, som av olika skäl måste vända ut och in på vedertagna sanningar om identitet, familj och kön. Här överskrids gränserna för identitet, karaktär och handling, själva språket vänds upp och ner, för att kunna visa upp världen som den verkligen är. Parad är en reflektion kring konst och liv, familj och moderskap, och hur vi konstruerar våra liv.

På Littfest samtalar hon med Stefan Ingvarsson.

Anton Hur har rykte om sig att vara världens bästa översättare, och översätter från koreanska till engelska. Som översättare har han spelat en stor roll för att lyfta fram en ny generation koreanska författarskap till en internationell publik. Han har inte minst översatt båda våra övriga sydkoreanska gäster, Bora Chung och Sang Young Park och bidragit till deras internationella genomslag. Därtill är han också själv författare, senast aktuell med Toward eternity från 2024, en visionär roman som utforskar hur teknologins sammansmältning med biologin, och drömmen om evigt liv.

På Littfest samtalar Anton Hur om konsten och utmaningen i att översätta, med översättaren Helena Fagertun, och dessutom deltar han i ett panelsamtal om den nya sydkoreanska litteraturen, lett av Patrik Lundberg.

I Honungsfällan granskar journalisterna Lars Berge och Axel Gordh Humlesjö hur ryska oligarkpengar tvättades genom den svenskaste av banker, Swedbank, i det som skulle visa sig vara världens största penningtvättskandal. Men det ska visa sig att pengatvätt inte är det enda som skakat Swedbank. Författarna har under fyra års tid kartlagt Swedbanks kopplingar till Ryssland, och slagit larm om att rysk underrättelsetjänst spionerat på Swedbankanställda. Är Swedbank en säkerhetsrisk? Berättat i ett rafflande tempo med bladvändarkvaliteter har Honungsfällan lyckats både fånga och uppröra.

Samtalet leds av journalisten och författaren Johannes Klenell, författare och kulturredaktör på tidningen Arbetet.

Charlie Christensen är en riktig ikon i den svenska serievärlden, mest känd för sin satiriska serie om Arne Anka. I över fyra decennier har Christensen, med slagfärdiga repliker och ett skickligt bildspråk, låtit seriefiguren ge sin cyniska syn på världsläget. Genom humor, filosofi och skarp samhällssatir har läsarna fått följa Arne Ankas alkoholindränkta reflektioner över människors tillkortakommanden, oftast i krogmiljö sedan 80-talet.

Christensen har fått en rad utmärkelser och priser, till exempel belönades de tre första Arne Anka-böckerna med Urhunden (1990, 1992 och 1994). Det ledde till en omskrivning av prisstatuterna så att samma serie inte kan få priset mer än en gång. 
Under senare delen av 80-talet valde Christensen att emigrera till Spanien, där han sedan dess varit bosatt.

På Littfest gör han nu sitt första besök i norra Sverige på flera decennier. Där kommer han att samtala med tecknaren Tina Henriksson, en av upphovspersonerna till Mal Magasin.

Att översätta för barn och ungdom innebär specifika krav och frågor, vad gäller till exempel kulturskillnader. Vad händer med källtextens självklara referenser och hur mycket förändras i översättningen? Ser det likadant ut med en översättning till eller från svenska? Helena Sjöstrand Svenn översätter från engelska och norska till svenska, Miho Hellén-Halme till japanska och Clara Kron är redaktör på Bokförlaget Trasten. De samtalar med Emma Majberger, ordförande i Sveriges Författarförbund översättarsektionen.

Presenteras i samarbete med Rum för översättning och Sveriges Författarförbund.

Efter att Sidsel råkar ut för en bilolycka börjar hon bete sig konstigt. Hon försöker att ställa upp för sin dotter, Em, något som blir allt svårare. Men vad betyder konstigt? Och vem är egentligen Sidsel? Berättaren i den norska författaren Maria Navarro Skarangers nya roman Jag visslar i den mörka vinden (i översättning av Ninni Holmqvist) blandar in sina egna erfarenheter, diskuterar och börjar om, försöker se Sidsel från olika vinklar för att förstå det liv hon har skapat åt sig själv. Vi upplever henne som hon kan se ut för sin dotter och för husläkaren, vi får delar av hennes livshistoria under några förvirrade, ensamma dagar.

Detta är ett infallsrikt och gripande porträtt av en kvinna som var en bifigur i förra romanen Emily Forever. Boken har blivit en kritikersuccé i Norge och i den påföljande motiveringen till Nordiska rådets litteraturpris konstaterades att detta är hennes hittills främsta roman: "Ja, detta är visserligen en norsk roman från förorten, men Skaranger skriver så originellt och precist att det känns som något helt nytt. Romanen är både smärtsam och komisk, och bär i sig ett starkt raseri i skildringen av strukturell fattigdom."

På Littfest samtalar Navarro Skaranger med författaren Donia Saleh.

Irländske Paul Lynch vann 2023 års Bookerpris för sin kritikerrosade Prophet Song, en dystopi som skildrar ett totalitärt Irland där extremhögern och fascismen kommer till makten. Det knackar på dörren och den fackligt engagerade Larry Stack arresteras. Härifrån följer vi den nu hustrun Eilish, som sörjer för fyra barn och en dement far medan hon ser samhället sättas ur spel. På kort tid löses lag och ordning upp och ett inbördeskrig bryter ut. Befolkningen tvingas inse att de inte sett tecknen och agerat på dem, förrän det är för sent, och uppvaknandet är brutalt. The Guardian kallade romanen för “en avgörande bok för vår samtid”. Nyligen kom den äntligen på svenska, med titeln Profetens sång, i översättning av Helena Fagertun. Arbetet med boken inleddes 2018, och då med Syrienkriget närmast i tanken. Men under arbetets gång och utvecklingen i världen har den kommit att bli en spegling av ett Europa i riskfylld förändring.

På Littfest samtalar Paul Lynch med författaren Agri Ismaïl, aktuell med den kritikerrosade och Augustprisnominerade romanen Hyper, om samhällets förfall i senkapitalismen. Samtalet sker på engelska.

I sin debutroman Tranorna flyger söderut utforskar Lisa Ridzén begreppet manlighet, genom den åldrade Bo som är bosatt på den jämtländska landsbygden och ägnar sin tid åt att göra bokslut över sitt liv. Hustrun finns numera på demensboende, och sällskapet består av hemtjänstens besök och hunden. Finns tid att reparera relationen till sonen? Han hoppas det. Lisa Ridzén är själv bosatt i Jämtland, och forskar på män och manlighet. Stoft till boken har hon hämtat från sin egen far och farfar.

Mikael Berglunds nya roman Slask handlar om tre vänner i tonåren. Två av dem har varit ihop länge, men inte nu längre. Skolan är trist och det händer inte mycket på den ej namngivna orten i norr. De står och väger på tröskeln till vuxenvärlden, där det okomplicerade livet med snowboardåkning och häng håller på att bytas mot mer komplexa relationer och allvar. Med en igenkännbar fingertoppskänsla för det mellanmänskliga skildrar Mikael Berglund spänningar, vilsenhet och hungern efter något mer.

På Littfest möts Mikael Berglund och Lisa Ridzén i ett samtal om relationer, manlighet och känsloyttringar i norr, som leds av Kristina Sandberg.

Andréa Ager-Hanssens debutroman Härverk är berättelsen om vägen mot en katastrof, om studenten Hedda och en familj som en gång var en familj. Sedan sprack bubblan och faderns dotcom-miljoner sinade i samma takt som inkassokraven började komma. Härverk är en stökig, mörkt humoristisk roman om pengar, arv, miljö och familj. På Littfest samtalar Ager-Hanssen med skribenten Em Lugnet.

Presenteras i samarbete med Natur & Kultur, Studieförbundet Bilda.

Hemlighetsmakeriet fram till oktober varje år är ett signum för Nobelpriset. Men när författaren skriver på ett språk som inte ens Svenska Akademien behärskar krävs översättare. Hur går det till och hur känns det att översätta en potentiell Nobelpristagare? Anders Olsson, ordförande i Nobelkommittén, Anna Gustafsson Chen, översättare, Nils Håkanson, översättningsvetare, samtalar under ledning av Elisabeth Bladh, Tolk- och översättarinstitutet, Stockholms universitet.

Presenteras i samarbete med Rum för översättning, Tolk- och översättarinstitutet och HDK-Valand.