Land, skog och motstånd

Den 16-18 mars samlas vi på Littfest i Umeå för att fira litteraturen. Temat urfolks rättigheter tar stor plats på 2023 års festival, med röster från vårt eget urfolk i Sápmi men också från Kanada. Välkommen till två dagar med programpunkter om skog och land, och om stöld och kolonialism.

 

Joe Sacco

 

Mats Jonsson Foto: Frida Sjögren

STULET LAND

Serielegenden Joe Sacco har hyllats för sina journalistiskt undersökande grafiska romaner Palestina – Ockuperad nation, Safe Area Goražde och Gaza – fotnoter till ett krig, från krigets Palestina och Bosnien. Frågan är dock om inte den nya Paying The Land är hans magnum opus. I det nya albumet skildras hur intresset för olja, gas, metaller och ädelstenar tvingat undan urfolk och deras kultur när ekonomiska intressen knackar på dörren. Boken, som inte finns översatt till svenska, utsågs till årets bok 2020 av bland annat The New York Times och The Guardian. Nu gör Sacco det första Sverigebesöket på åtminstone 20 år. På Littfest samtalar han med serietecknaren Mats Jonsson, som skildrat hur mark och kultur har stulits från skogssamerna i Sverige i sin serieroman När vi var samer.

Programpunkten är ett samarbete med Globala Torget.


 

Leanne Betasamosake Simpson Foto: Nadya Kwandibens

 

Jalvvi Niillas Holmberg. Foto: Marek Sabogal

MOTSTÅND INIFRÅN
Leanne Betasamosake Simpson är en författare, akademiker och musiker tillhörande folket Mississauga Nishnaabeg med hemvist i Ontario, Kanada. Hon är känd för sitt arbete med 2012 års Idle No More-protester och omtalad som en av de mest övertygande antikoloniala teoretikerna i sin generation. Hennes verk utforskar skärningspunkterna mellan politik, berättelse och sång – och leder läsaren in i en rik och skiktad värld av ljud, ljus och suverän kreativitet. Inte minst i hennes klassiker As We Always Have Done, ett slags kärleksbrev till ursprungsfolks glädje och motståndskraft. Betasamosake Simpson argumenterar ständigt för att den mest radikala av dekoloniserande akter är att tänka och agera utifrån urfolks egna världsbilder och kunskapssystem. På Littfest möter hon bland andra författaren, musikern och aktivisten Niillas Holmberg, en uttalad förespråkare för Sapmí och urfolks rätt till självbestämmande. De båda har gemensamt att de båda vill bygga inhemska motståndsrörelser som står emot kolonialismens destruktiva tänkande. Samtalet leds av Lea Simma, verksamhetsledare på Tjállegoahte.

Programpunkten är ett samarbete med Embassy of Canada och Tjállegoahte.


 

Billy-Ray Belcourt

 

Lea Simma Foto: Carl-Johan Utsi

DET DEKOLONIALISERADE HJÄRTAT

Billy-Ray Belcourt, författare från Driftpile Cree Nation tillika biträdande professor vid School of Creative Writing vid University of British Columbia, är sin unga ålder till trots ett världsnamn hos de som intresserar sig för såväl hbtq- som urfolksfrågor. Och det var knappast någon slump att det var rader av just Belcourt som Elin Anna Labba reciterade i sin omtalad sorgetext över regeringens gruvbeslut i Gállok förra året. Belcourts flera gånger slutsålda essä- och diktsamlingar This Wound is a World, NDN Coping Mechanisms: Notes from the Field, A History of My Brief Body, och A Minor Chorus dallrar av brännande queer- och minoritetsupplevelser, i ett Kanada som tidigare dominerats av gammaldags traditioner. På Littfest samtalar Belcourt med Lea Simma, verksamhetsledare på Tjállegoahte.

Leanne Betasamosake Simpson och Billy-Ray Belcourt kommer även bjuda uppläsningar ur sina verk under Littfest.

Programpunkten är ett samarbete med Embassy of Canada och Tjállegoahte.


 

SlinCraze Foto: Sverre Simonsen

 

Áilu Valle Foto: Marko Vasara

PIONJÄRER INOM SAMISK RAP

Musik har alltid haft en stark plats inom samisk kultur och tradition men idag har den en större internationell publik än någonsin. I över tio år har rapartisterna och pionjärerna Slincraze och Áilu Valle från norra Sápmi levererat samhällskritik och tung musik – och nu möts de i ett samtal om motstånd, musik och textförfattande som skär över tre koloniserande länders gränser. Samtalsledare är Tobias Poggats.

SlinCraze och Áilu Valle gör dessutom varsin spelning under Littfests fredagskväll, som helt och hållet går i rapmusikens tecken. Kvällen avslutas dessutom med en comeback av en kär lokal artist.

Programpunkten är ett samarbete med Svensk-Norska Fonden.


 

Rose-Marie Huuva. Foto: Pär-Jon Huuva

 

Burcu Sahin Foto: Chai Saeidi

 

Anahita Ghazinezam Foto: Johannes Samuelsson

DEN VIKTIGA OFÖLJSAMHETEN: POETENS ROLL I NATIONEN

Burcu Sahin följer upp sin bejublade diktsamling Broderier med Blodbok, en poetisk inventering av ett statligt rasbiologiskt instituts arkiv, men också av den egna kroppens ensamhet. Den samiska poeten och slöjdaren Rose-Marie Huuva har under decennier diktat om hur rasbiologisk forskning drabbat den samiska befolkning, och mer explicit hur kranier stulits och sänts till museisamlingar söderöver. Kulturskribenten Anahita Ghazinezam, som nyss utkommit med prosaessän Våld – om träd och slöjd och män, väver samman deras berättelser i ett samtal om arv och kollektivt minne.

Programpunkten är ett samarbete med Albert Bonniers Förlag, ArtAct och Creative Europe.


 

Jörgen Stenberg. Foto: Patricia Fjellgren

 

Lisa Röstlund Foto: Gabriel Liljevall

 

Po Tidholm Foto: Peter Hoelstad

YXHUGG I FOLKSJÄLEN

I skogslandet Sverige pågår en strid. Biologer larmar: de sista riktiga skogarna försvinner – snart återstår bara hyggen och plantager. När journalisten Lisa Röstlund granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Ute på slagfältet står också renägaren Jörgen Stenberg i Malå skogssameby. Han har sett hur hettan påverkar renarna negativt när det blir allt svårare för dem att hitta skugga, och är djupt oroad över utvecklingen. På Littfest möts de två i ett samtal, som tar sin utgångspunkt i Röstlunds bok Skogslandet, lett av journalisten och författaren Po Tidholm.

Programpunkten är ett samarbete med Bokförlaget Forum, ArtAct och Creative Europe. 


 

Pia Sjögren. Foto: Privat

 

Ánne Márjá Guttorm Graven. Foto: Marita Eilertsen

 

Kristina Utsi. Foto: Privat

500 ORD FÖR SNÖ — 0 FÖR SEX?

Översättarna Kristina Utsi och Ánne Márjá Guttorm Graven har sedan i höstas ett pågående samtal sinsemellan om att översätta naturlyrik och erotik i urfolkslitteraturen. Om att hitta rätt ord för rumpnissar i Ronja Rövardotter, om hur samiska värden och samisk världsbild speglas – och om nya samiska ord för sex. Här möts de inför publik, under ledning av Nuorats tidigare redaktör, Pia Sjögren.

Programpunkten är ett samarbete med ArtAct och Creative Europe.