Vi inleder 2023 med att presentera ett urval författare som ger oss nya perspektiv och inblick i andra världar, såväl yttre som inre. Våra nytillkomna gäster sätter stämgaffeln mot världsläget och dess konflikter, men också mot det som stormar inuti den egna kroppen och hjärnan.

Maria Stepanova. Foto: Andrej Natotsinskij.

UTBLICK FRÅN RYSSLAND

Maria Stepanova har satt starkt avtryck i samtida rysk litteratur som författare, journalist och poet. Romandebuten Minnet av minnen, i svensk översättning av Nils Håkanson 2019, är en slags myllrande historisk uppgörelse med författarens judiska ursprung i generationer bakåt. Därpå följde diktsviten Kroppens återkomst (i svensk översättning av Ida Börjel och Nils Håkanson), även den i en dialog med dåtiden.

Utöver författarskapet driver hon en rysk kulturtidskrift, där hon som chefredaktör verkar för att förmedla en uppdaterad och modern bild av rysk kultur, men också av händelser i den yttre världen. När protesterna i Belarus bröt ut under 2020, skildrade Stepanova den ryska tystnaden, men också de röster som trots allt hörs. Hon har sedan fortsatt att blicka mot Belarus från rysk horisont, i ett försök till förståelse och närmanden mellan människor. Stepanova har levt och arbetat i sin hemstad Moskva fram till nyligen, då hon inte längre upplevt att det är möjligt att verka i landet.

Under Littfest samtalar hon med Kholod Saghir, chefredaktör för Svenska PEN/Opp, skribent, översättare och konstnärlig ledare för Uppsala internationella litteraturfestival.

Presenteras i samarbete med Studieförbundet Bilda.

TONSÄKER TYSTNAD

När Ilya Kaminsky utkom med diktsamlingen De dövas republik, utsåg BBC honom till en av “12 konstnärer som förändrat världen”. Intrigen kretsar kring en by som överfalls av soldater, och hur en ung pojke får sätta livet till. Invånarna i byn reagerar med att alla bli döva – tystnaden antar formen av en motståndshandling. Genom att vända på perspektiv och kasta sig mellan fabel, folksaga och kärleksdikt skapar han en omskakande läsupplevelse som når det djupt mänskliga. Kaminsky har själv nedsatt hörsel, en erfarenhet som ger texten särskild tonträff. Han föddes i Odessa i Sovjetunionen, det som idag är Ukraina. Till följd av antisemitiska förföljelser i hemlandet beviljades hans familj asyl i USA 1993.

På Littfest sammanstrålar Kaminsky med den amerikanska poeten Carolyn Forché som i över fyra decennier varit en av de mest tongivande och inflytelserika poeterna i den amerikanska litteraturen. Hon har kommit att kallas den stora amerikanska samvetsrösten och har också gett namn åt den så kallade vittnespoesin för vilken hon har varit stilbildande. Med sin diktning har Forché bevittnat och dokumenterat bland annat konflikterna i El Salvador och Libanon. En poesi hon menar syftar till att återta det sociala från det politiska och i och med det försvara det individuella mot icke-legitima påtvingande former. På svenska är Forché utgiven med urvalsvolymen Mot slutet (2020), i översättning av Lars Gustaf Andersson.

Samtalet mellan Forché och Kaminsky modereras av Helena Fagertun.

Programpunkten presenteras i samarbete med Rámus förlag.

JUDITH HERMANN ÅTERVÄNDER HEM

Med romanen Hemma återintroduceras den tyska författaren Judith Hermann (f 1970) på svenska. Hon slog igenom stort i slutet av 1990-talet med novellsamlingen Sommarhus, senare. Tyska kritiker lovordade hennes precisa och lakoniska stil som ”soundet av en ny generation”. I Hemma skriver hon lika elegant och avskalat – men med större mognad och tyngd. Moderator är Mats Almegård, frilansjournalist och fil.dr i tyska med inriktning litteraturvetenskap. Medverkar gör även översättaren Jesper Festin som läser ur boken. Samtalet, som äger rum under Littfestlördagen, tolkas från tyska till svenska av Friederike Gerlach.

Presenteras i samarbete med Goethe-institutet och Studieförbundet Bilda.

Daniel Gustafsson. Foto: Marie Kantermo.

HISTORIENS SEDIMENT

"Fine de Claire är en av årets bästa romaner, kanske till och med årtiondets", utropade Borås Tidnings recensent. Kanske är det också det enklaste sättet att sammanfatta Daniel Gustafssons virvlande mästerstycke om sedimenten och avlagringarna i en människas liv, lika massiva och svårgenomträngliga som i landskapet eller historien. Fine de Claire är en berättelse om ansvar och ensamhet, där själlösa motell vid Europas autostrador erbjuder såväl frihet som fysiska möten och minnesförlust – ett slags road trip över omärkligt glidande kontinentalplattor och en samtidsskildring i vilken en äventyrsberättelse från 1800-talet också tränger fram.

Författaren och översättaren Daniel Gustafsson kommer till Littfest fredag 17 mars för att samtala med musikern, författaren och journalisten Annika Norlin.

SÅSOM I HIMMELEN, SÅ OCK UNDER JORDEN

2022 var ett urstark år för romaner som utspelar sig i Norra Sverige, inte minst gav det oss Mikael Berglunds hyllade Ovanjorden och Andrea Lundgrens Den underjordiska solen. Två djupt skiktade och psykologiska skildringar som på mästerligt manér väver samman utkantens människor med miljöerna de befolkar.

På Littfest möts Berglund och Lundgren i ett samtal om natur, mystik och mellanmänskliga relationer i den nya glesbygdsromanen. Samtalet leds av Carl Åkerlund, skribent, dramatiker och sedan flera år tillbaka redaktör för Provins.

Programpunkten är ett samarbete med Natur och Kultur samt ABF.

JOURNALER OCH STORMRAPPORTER

Sara Meidells Ut ur min kropp är en av höstens mest debatterade böcker, kanske för att den bryter mot invanda föreställningar om vad som är en sjukdomsskildring. Självhjälpsbokens quick fixs och muntra slut håller sig borta. Istället möter vi en kör av stämmor, de som kamperar inom författaren såväl som inom litteraturhistorien. Frälsning uteblir, och kvar blir bara den karga skildringen av vad som faktiskt utgör en lidande och skrivande människa. Samma dova grundton ljuder genom Andreas Lundbergs Trilogin, en bokserie olik det mesta i samtida svensk litteratur, bestående av verken Storm i den pelare som bär, Ofarbar tystnad och Gerontion. Triptyken om skrivande och mental ohälsa är på samma gång en anamnes, en altartavla och en anmälan till IVO. Som en verkligt bra klasskildring bör, river den som en våg mot samhällets botten – stundom fradgande och mörk, stundom lätt och full av nåd.

På Littfest möts Sara Meidell och Andreas Lundberg i ett samtal om sjukdom och skrivande, lett av författaren Andrea Lundgren.

Programpunkten är ett samarbete med Natur och Kultur samt Studieförbundet Bilda.

INTERNATIONELL POESIKVÄLL

Vad vore Littfest utan sin årliga poesikväll? Precis som 2022 äger den nu rum i Idun, fredag kväll, med en handfull internationella gäster. Kvällen delas in i två block, och i det första får vi chans att höra läsningar med festivalgästerna Billy Ramsell, Liz Berry och Maria Stepanova (läs mer om Stepanova under programpunkten “Utblick från Ryssland”).

Billy Ramsell, hör till en yngre generation irländska poeter som länge känt att de etablerade teman som finns i den inhemska poesin är helt uttömda. Tekniskt sett gifter sig Ramsells långa lösa linjer om kvarterskrogar och jazzmusik bättre med samtida amerikansk praxis. I den irländska traditionen, där idéer om vad som kan utgöra en tekniskt bra dikt har formats av konservativa akademiker, är Ramsells former en skymf mot dekoren i en poetisk gammal ordning. Ändå gör sig ofta en känsla av irländsk plats gällande i hans arbete – organiskt, otvunget. Möten med naturen i Ramsells verk är mer benägna att ske på en industriell kaj än i lantdiket; den ökade urbaniseringen av Irland och det säregna främlingskap som följer med livet på landsbygden skapar en välbekant känsla av alienation.

Liz Berry föddes i Black Country och bor nu i Birmingham. Hennes debutsamling, Black Country, vann Forward-priset för bästa första samling 2014. Berrys poesi är djupt rotad i West Midlands, med Storbritanniens svarta järngjuterier, kolgruvor och stålverk, där hon föddes. Själv summerar hon det: "När jag flyttade från det svarta landet var något av mitt hjärta kvar. Platsen förföljde mig, hemsökte mitt verk: dess mörker, dess urvattnade landskap, dess folklore och musik, dess berättelse om industriellt förundran och förfall, och - viktigast av allt - dess dialekt. Mina dikter blev brev till och från området, kärleksbrev, spökbrev, brev hem. Jag ville utforska magin i det svarta landets grus och fira dess vackra, men tyvärr ofta mycket förtalade språk som poesi."

I kvällens andra block framträder Ilya Kaminsky, Athena Farrokhzad och Carolyn Forché. Kvällen presenteras av Per Bergström. Läs mer om Kaminsky och Forché under programpunkten “Tonsäker tystnad”.

Presenteras i samarbete med Albert Bonniers Förlag och Versopolis.