Från att ha uppfattats som en bärande demokratisk kraft, har kulturens värde devalverats och ingår numera i utgiftspost 17, en av statskassans lägsta utgiftsposter, där den delar plats med medier, trossamfund och fritid. Vad är egentligen kulturen värd i dag och går det att förhindra att värdet sjunker ytterligare? Medverkar gör: Sverker Sörlin, författare till Kulturens värde, David Karlsson, en av författarna till Vad är kulturpolitik? En lathund och Anja Gatu, förbundsordförande i Sveriges Författarförbund. Samtalet leds av Ludvig Berggren, litteraturpolitiskt sakkunnig på Författarförbundet.

Presenteras i samarbete med Sveriges författarförbund.

Sverige ska ha en ledande roll i utvecklingen och användningen av AI, säger våra politiker. Så kallade språkmodeller tränas på enorma mängder text, på upphovsrättsskyddat material skapat av litterära upphovspersoner. Modellerna ska sedan användas av exempelvis våra myndigheter. Men går de att lita på? Och till vilket pris? För vad innebär att författarna och litteraturen tvingas stå i samhällets tjänst på just det här sättet? Medverkar gör: Anja Gatu, förbundsordförande i Sveriges Författarförbund, Åsa Anesäter, förbundsjurist, Mikaela Zabrodsky, vd för Svenska Förläggareföreningen. Samtalet leds av Khashayar Lykke Naderehvandi.

Presenteras i samarbete med Sveriges författarförbund

I vinter möts två nya romaner i ett märkligt och laddat samspel. Anneli Jordahls Kallet och Elin Olofssons Lakej rör sig båda genom Jämtlands vidder, i tiden strax före och under andra världskriget, medan Europas politiska mörker pressar sig in över fjäll och fäbodar. Trots att de två författarna valt olika litterära uttryck tycks deras berättelser dras mot samma brännpunkt: en bygd där fascismens locktoner, motståndets mod och människans moraliska prövningar vävs samman.
Samtalet leds av författaren Carl Åkerlund, författare till Fädernesland.

Presenteras i samarbete med ABF och Wahlström & Widstrand.

En av Irlands mest spännande samtida röster är Naoise Dolan, vars två romaner kretsar kring att navigera och utforska relationer, har lett till jämförelser med Sally Rooney. Dolans debutroman, i översättning av Klara Lindell, bär titeln Edith och Julian (Exciting times) och följer den unga Ava som lämnar Dublin för att jobba som engelsklärare i Hong Kong. Där träffar hon bankmannen Julian som är generös med sina kreditkort, men också juristen Edith som blir någon att längta efter. Hennes andra roman The Happy Couple är ännu ej utgiven på svenska. Här skildras dagarna före bröllopet, för ett par vars relation inte är helt problemfri. Utöver epitetet som författare kan hon också tillskrivas att vara aktivist. Hon har tydligt tagit ställning för Gaza, och deltog i den Freedom flotilla som med Greta Thunberg i spetsen stoppades i sitt försök att nå det krigshärjade området. På Littfest samtalar hon med författaren Hanna Johansson, författare och ordförande för Författarförbundets skönlitterära sektion. Samtalet hålls på engelska.

Ett av festivalens miniteman under den kommande festivalen är Irland, ett land där traditionen att urskilja klass, kultur, centrum och periferi löper som en pulsåder genom historien. Dessa spänningsfält skapar oväntade beröringspunkter med litteraturen från Norra Sverige. Under fredagen och lördagen lyfts en fyrklöver av författare fram, Anne Enright, Roddy Doyle, Sebastian Barry och Naoise Dolan - var och en med ett eget uttryck. Tillsammans tecknar de ett levande tvärsnitt av det främsta som den gröna ön för närvarande ger oss.

I samarbete med Culture Ireland och Studieförbundet Bilda.

One of Ireland’s most exciting contemporary voices is Naoise Dolan, whose two novels, both centred on the navigation and exploration of relationships, have prompted comparisons with Sally Rooney. Dolan’s debut novel, translated into Swedish by Klara Lindell, carries the title Edith och Julian (Exciting Times) and follows the young Ava as she leaves Dublin to work as an English teacher in Hong Kong. There she meets Julian, a banker generous with his credit cards, as well as Edith, a lawyer who soon becomes someone to long for. Her second novel, The Happy Couple, has not yet been published in Swedish. It portrays the days leading up to a wedding, focusing on a couple whose relationship is far from uncomplicated. In addition to being a novelist, Dolan is also known for her activism. She has taken a clear public stance on Gaza and participated in the Freedom Flotilla, along with Greta Thunberg, which was stopped in its attempt to reach the war-torn region. At Littfest she will be in conversation with the author Hanna Johansson, herself a novelist and chair of the Swedish Writers’ Union’s section for fiction. The conversation is held in English.

One of the festival’s thematic threads this year is Ireland, a country where the traditions of tracing class, culture, centre and periphery run like a vital artery through its history. These tensions create unexpected points of connection with literature from northern Sweden. On Friday and Saturday the festival highlights a quartet of authors: Anne Enright, Roddy Doyle, Sebastian Barry and Naoise Dolan, each with a distinct literary voice. Together they offer a vivid cross-section of the finest writing the Ireland currently has to offer.

Supported by Culture Ireland and Studieförbundet Bilda.

På det allra första Littfest år 2007 möttes Martina Lowden och Ida Linde under ovanstående rubrik. Martina Lowden var då aktuell med tegelstenen Allt, och Ida Linde aktuell med Maskinflickans testamente. Vad har hänt sedan dess? Hur har deras skrivande utvecklats? Vad säger de om antalet sidor idag, i en tid då vi översköljs av autofiktiva romaner och dagböcker utan slut? Och kanske framförallt, vad minns de från den allra första upplagan av Littfest? Vi tillåter oss att bli nostalgiska och återskapar mötet mellan Lowden, Linde och Littfest.

I förlagsbranschen kallas den tidigare utgivningen för backlist. Till vårt jubileumsår samlar vi därför en rad programpunkter som genomförts på tidigare upplagor av Littfest, under rubriken BACKLITT.

Med träffsäker skildring av dialoger på slang har Roddy Doyle gjort sig ett namn som skildrare av Irlands arbetarklass. Teman som arbetslöshet och alkoholism är återkommande, liksom betydelsen av musik. Tydligast är det kanske i genombrottsromanen The Commitments, där ett gäng ungdomar bildar ett band med storslagna drömmar och vilja att stilla vardagens rastlöshet. Att vara trogen sin geografiska plats och dess språk i sina skildringar gäller även för Mikael Niemi, som även han vävt in musiken i sitt berättande, inte minst i Populärmusik från Vittula. På Littfest möts båda dessa filmatiserade och hyllande författare i ett samtal lett av Julianne Mooney Siron, arrangör för den irländska litteraturfestivalen Dublin Bookfest. Samtalet hålls på engelska.

Ett av festivalens miniteman under den kommande festivalen är Irland, ett land där traditionen att urskilja klass, kultur, centrum och periferi löper som en pulsåder genom historien. Dessa spänningsfält skapar oväntade beröringspunkter med litteraturen från Norra Sverige. Under fredagen och lördagen lyfts en fyrklöver av författare fram, Anne Enright, Roddy Doyle, Sebastian Barry och Naoise Dolan - var och en med ett eget uttryck. Tillsammans tecknar de ett levande tvärsnitt av det främsta som den gröna ön för närvarande ger oss.

I samarbete med Culture Ireland och ABF.

With his precise and authentic portrayal of slang-filled dialogue, Roddy Doyle has established himself as a chronicler of Ireland’s working class. Recurring themes in his work include unemployment and alcoholism, as well as the vital role of music. This is perhaps most evident in his breakthrough novel The Commitments, where a group of young people form a band, driven by grand ambitions and a desire to escape the restlessness of everyday life. A similar fidelity to geographical setting and language characterises the work of Mikael Niemi, who also weaves music into his storytelling, most notably in Popular Music from Vittula. At Littfest, these two celebrated authors, both of whom have seen their work adapted for the screen, will meet in conversation led by Julianne Mooney Siron, organiser of the Irish literature festival Dublin Bookfest. The conversation is held in English.

One of the festival’s thematic threads this year is Ireland, a country where the traditions of tracing class, culture, centre and periphery run like a vital artery through its history. These tensions create unexpected points of connection with literature from northern Sweden. On Friday and Saturday the festival highlights a quartet of authors: Anne Enright, Roddy Doyle, Sebastian Barry and Naoise Dolan, each with a distinct literary voice. Together they offer a vivid cross-section of the finest writing the Ireland currently has to offer.

Supported by Culture Ireland and ABF.

Joshua Whitehead gestaltar i sitt författarskap erfarenheter av att leva som queer och som medlem av ett urfolk, om sökandet efter identitet och betydelsen av gemenskap. Hans stora genombrott kom med den vindlande, drömlika och djupt samtida romanen Jonny Appleseed. Där får vi följa en ung queer man som växer upp med sin mor och mormor, bestraffas av sin styvfar för sin sexualitet, och försörjer sig på att sälja camsex. I begreppet two-spirit – en term som rymmer personer vars könsidentiteter överskrider tvåkönsnormen – finner han med tiden en spegel för sin egen existens.

Romanen nominerades till en rad litterära priser och belönades bland annat med Lambda Literary Award for Gay Fiction. Whitehead själv tillhör Oji-Cree, ett urfolk i Manitoba, och beskriver – likt romanens Jonny – sig själv som two-spirit. Till hans övriga verk hör den explosiva diktsamlingen full-metal indigiqueer och essäboken Making Love with the Land, där han undersöker förbindelserna mellan kropp, språk och land. Trots att inga av Whiteheads böcker finns översatta till svenska är han en internationell fixstjärna. På Littfest samtalar han med Lea Simma från Tjállegoahte.

Presenteras i samarbete med Embassy of Canada to Sweden, Studieförbundet Bilda och Tjállegoahte.

Varje år väljs en poet som får uppdraget att skriva en dikt på temat regn som sedan gjuts in i brunnslock och läggs ut i städer runt om i Sverige. Kom och ta del av tillkännagivande och uppläsning av, samt samtal med, 2026 års Brunnslockspoet och Marie Pettersson. Övriga medverkande är juryordförande Lina Ekdahl, Jens Thoms Ivarsson och Mattias Dahl.

Presenteras i samarbete med Brunnslockspoesi, Vakin, Umeå Kommun

Julia Groth är årets mottagare av Snöbollen-priset till 2025 års svenska bilderbok, för sin bok Var är mitt ägg? (Bonnier Carlsen). Utdelningsceremonin och det påföljande samtalet leds av juryns ordförande Eva Nordlinder, lektor i litteraturvetenskap vid Mittuniversitetet. Julia Groth medverkar via länk. 

Presenteras i samarbete med Bilderbokspriset Snöbollen och Föreningen Krumelur

Vi välkomnar Sofi Oksanen tillbaka till Littfest, som gästat festivalen både det digitala covid-året 2021 och på plats 2014. Då var hon aktuell med Hundparken, respektive När duvorna försvann. Uppmärksamma läsare kanske också minns samtalet om boken Norma, som mycket riktigt även det ägt rum i Umeå, men under Föreningen Littfests tidigare syskonprojekt Umeå Internationella Författarscen.

Nu är Oksanen aktuell med I samma flod – Putins krig mot kvinnorna, i översättning av Camilla Frostell, där hon redogör för hur Putin medvetet använt försvagande av kvinnors rättigheter som en strategi. Hon riktar ljuset mot desinformation, sexuellt våld i krig och auktoritär lagstiftning, och visar hur misogyni används som ett effektivt vapen i diktaturens tjänst. Boken är en utveckling av det resonemang som författaren förde i sitt uppmärksammade anförande om kriget i Ukraina på Svenska Akademiens konferens “Tanke och sanning under press”. I denna essä fördjupas och utvecklas resonemanget. På Littfest samtalar Oksanen med översättaren Stefan Ingvarsson, som tidigare varit kulturråd vid Sveriges ambassad i Moskva.

Presenteras i samarbete med Studieförbundet Bilda.

BACKLITT: I förlagsbranschen kallas den tidigare utgivningen för backlist. Till vårt jubileumsår samlar vi därför en rad programpunkter som genomförts på tidigare upplagor av Littfest, under rubriken BACKLITT.

Andreas Lundbergs Blackbox respektive Mikael Yvesands Våran pojke, har båda rubricerats som "feelbad-litteratur". I centrum står unga män utanför samhället, vars konsekventa oförmåga att kommunicera snart mynnar ut i våld – inte som revolt, utan som symptom på en existentiell tomhet. Yvesand skriver kyligt klarsynt, Lundberg fragmentariskt och söndertrasat. Båda speglar en samtidens vanmakt. Märkligt nog dryper också de båda verken av svart humor, samt väcker frågor om ansvar, skuld och en ny slags manlighet, formad i ensamhet och isolering. På Littfest möts de i ett samtal lett av författaren och pianisten Anders Teglund.

Presenteras i samarbete med Studieförbundet Bilda.

Carl Frode Tiller tillhör den norska litteraturens verkligt stora författare, och äntligen har hans hyllade och prisade trilogi Inringning börjat utkomma i på svenska (i översättningar av Nils Sundberg och av Jonas Rasmussen). Lagom till Littfest utkommer den tredje och avslutande delen om David, som förlorat minnet. I en tidningsannons ombeds de som känt honom att höra av sig, och det är dessa brev som utgör romantrilogins grund. Brevskrivarna avslöjar snarare mer om sig själva än om David, och deras olika utsagor går inte alltid att förena. Tiller har en förmåga att sätta ljuset på det outsagda, och att vara psykologiskt närgången på ett sätt som gör läsningen lika fängslande som smärtsam. På Littfest samtalar han med författaren Kristina Sandberg.

Presenteras i samarbete med Flo förlag och ABF.

Den gröna omställningen lovar jobb som är flexibla, stimulerande och utmanande, men verkligheten är en annan. “Gröna” industrier har studerats av språkforskaren Andreas Nuottaniemi som intervjuat anställda på Northvolt, och sociologen Ella Petrini som intervjuat skogsarbetare. Hur beskriver arbetarna sina villkor? Hur skiljer sig deras syn på industriernas betydelse för samhället och miljön från bolagens? Hur kan arbetarlitteraturen ge förståelse för samspelet mellan arbete, samhälle, miljö och klimat? Moderator är Johan Örestig Kling, sociolog och redaktionsmedlem för tidskriften Röda rummet.

Presenteras i samarbete med Röda Rummet och Fronesis.

Det tisslas och tasslas i buskarna. Bakom den knakande dansbanan i folkparken, längs med grusvägarna, någonstans i granskogen och djupt under halmen i stallet. Överallt finns spåren av queera liv – en normbrytande puls som får hjärtat att slå ett extra slag. I det här samtalet möts Anneli Furmark, Anna Nygren och Nino Mick – tre litterära röster som genom skilda tvärkonstnärliga uttryck får oss att se begär, relationer och varande på nya sätt. Det stillsamma och det otämjda, sida vid sida. Moderator för samtalet är Makz Bjuggfält, projektledare för Prisma Litteraturpris.

Presenteras i samarbete med Prisma Litteraturpris.

Varje biografi speglar inte bara en på olika sätt betydelsefull person som med handlingar, idéer och texter satt avtryck i sin tid, utan porträttet blir också del i en nationell berättelse präglad av karaktärer: Olof Palme, Elsa Beskow, Bruno Liljefors, Zlatan, Gunnar Ekelöf, Katarina Taikon, Lena Nyman, Peter Mangs, kungen, Ester Blenda Nordström, Vilhelm Moberg, Alfred Nobel. Mot vilka kulturella och nationella myter och verkligheter görs en bladvändande levnadsteckning? I vilken utsträckning skapar snarare än avbildar biografier verkligheten? Och vad betyder genren för kulturell, politisk och nationell självförståelse?

Vi är glada att presentera ett samtal med Mattias Gardell, professor religionshistoria och författare till Raskrigaren – seriemördaren Peter Mangs. Åsa Linderborg, historiker och Aftonbladet och författare till Tjabo – en bok om Carl XVI Gustafs liv. Fredrik Sjöberg, kritiker och författare till Bruno Liljefors – en biografi. Samtalet modereras av författaren och journalisten Magnus Linton.

Presenteras i samarbete med sakprosafestivalen Sakli(g)t.

Hirukis hemland har sjunkit i havets djup och lever nu endast kvar i minnet som “Sushilandet”. Hon själv har sökt sig till Skandinavien, där hon uppfunnit språket panska för att göra sig förstådd i sin nya tillvaro. Men när hon får höra om en umami-festival i Tyskland, där kocken Tenzo ska föreläsa, väcks en längtan efter modersmålet som är omöjlig att motstå. Tillsammans med den danske lingvisten Knud ger hon sig ut på en vindlande resa genom Europa, på jakt efter andra överlevande från den förlorade arkipelagen. Spridda över jordklotet (i översättning av Vibeke Emond) målar en både underhållande och djupt tankeväckande framtidsvision, där världen förändrats till oigenkännlighet, och är skriven av den flerfaldigt prisbelönta japanska författaren Yoko Tawada.

För tredje gången gästar Yoko Tawada Umeå och Littfest, där hon åter möter Yukiko Duke för ett samtal om skrivandets hantverk, nomadism och de surrealistiska världar hennes berättelser öppnar.

Presenteras i samarbete med Embassy of Japan in Sweden.

Katapultpriset delas varje vår ut av Sveriges Författarförbunds skönlitterära sektionsstyrelse till en skönlitterär författare – prosaist eller lyriker – som debuterat under föregående år. Priset har delats ut på Littfest sedan 2018. De nominerade för bästa debutant 2025 är: Leila Inanna Sultan, Emilia Hasselquist Langefors, Jonas Asp, Elin Michaelsdotter, Ellika Lagerlöf. De samtalar under ledning av Anna Hallberg och Therése Granwald. Vinnaren tillkännages och högtidlighålls direkt efter samtalet, kl 16.15.

Presenteras i samarbete med skönlitterära Sektionen, Katapult

Hur förändras en låt när en annan artist tolkar den, när texten sjungs på nytt och melodin får nya infallsvinklar? Fem av Norrlands mest själfulla textförfattare, Annika Norlin, Mattias Alkberg, Arvid Andersson Ellis, Lina Högström och ebban kcch, bjuder på sina egna låtar och tolkar sedan varandras med känsla och nyfikenhet. Publiken får följa med, och kanske till och med sjunga med, när texterna projiceras i storformat. Kanske är det nu redan inofficiella örhängen verkligen befästs som sådana. Programvärd är Mats Jonsson.

I romanen Kukum, nu i svensk översättning av Annalena Sund Aillet, låter Michel Jean läsaren möta Almanda Siméon, den föräldralösa flicka som finner ett hem hos innuerna och växer in i ett liv präglat av frihet, gemenskap och djup respekt för naturen. Berättelsen sträcker sig över ett helt sekel och följer en familj som utsätts för alltför bekanta inslag – markförluster, tvångsförflyttningar och internatskolornas hårda ingrepp – men som ändå bär vidare minnet av landet och de värden som format dem. Skogen och de nomadiska traditionerna utgör berättelsens grundton, också när de trängs undan av koloniseringens kraft och det som utifrån beskrivs som framsteg. Med varsam tydlighet visar Kukum likväl hur mod, rörlighet och en stark känsla för rättvisa kan hålla människor samman i tider av förlust. Romanen har älskats i hemlandet Kanada för sin förmåga att skapa närhet och förståelse, och, likt all god litteratur, nå fram till läsare långt bortom plats och generation.

Michel Jean, född 1960, är en prisbelönt innuförfattare från Québec som efter en lång karriär som journalist och TV-personlighet blivit en viktig röst inom dagens urfolkslitteratur. På Littfest samtalar han med författaren Kristina Sandberg om arv, motstånd och språkets läkande kraft.

Presenteras i samarbete med Québec Culture, The Québec Government Office in London, Canadian Embassy to Sweden och Studieförbundet Bilda.

Centers of Periphery 2.0 är nästa etapp i Littfests långvariga och levande samarbete med Festival Krokodil i Belgrad, en förbindelse som startade för tio år sedan och fortsatt att växa över språk, gränser och erfarenheter. Denna kväll öppnas Studion för samtal och möten där Balkans litterära och musikaliska röster får tala fritt. Vi möter Faruk Šehić, bosnisk författare och fiskare, vars texter bär spår av krig, natur och minne och ofta beskrivs som en av de starkaste rösterna i sin generation, tillsammans med Maša Kolanović, prisbelönt kroatisk författare och essäist. Kvällen rymmer också uppläsningar av Radmila Petrović, serbisk poet med jordnära och samtidsnära dikter som nått en bred publik, och Marko Pogačar från Kroatien, poet och essäist med internationell närvaro och ett språk i ständig rörelse. Musiken väver samman allt genom Ana Ćurčin, singer-songwriter med rötter i Bagdad och Moskva, bosatt i Belgrad, vars lågmält kraftfulla uttryck rör sig mellan indie, folk och drömlika ljudlandskap. Konferencier är Mima Simić. Slå dig ner, ta något att äta, fyll glaset och låt dig svepas med i en kväll där ord, bilder och musik möts och det samtida Balkan presenteras i koncentrerad och levande form.  

Presenteras i samarbete med Svenska Institutet och Krokodil 

En “pubvandring” genom Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten där litteraturen och orden bär oss in i framtiden via den gröna omställningen, arbetslinjen, kulturkanon och minoriteterna. Författaren, musikern och dramatikern Viktor Krutrök leder törstande själar norrut för att leva och överleva. Flyttlassen ska tillbaka! Gäster under vägen utlovas. 

Samling: Tonsalen Umeå folkets hus, 17.00 fredag och lördag. Anpassade ytterkläder på. 
Kostnad: 150 spänn. Biljetter köps via Biljettcentrum
20 års åldersgräns eftersom alkoholhaltiga drycker förekommer. 
Vandringen har plats för max 20 personer. 

Den minsta av lokalerna Öst på stan bjuder på en nära och minnesvärd upplevelse. Hagabröd säljer sina goda mackor, att avnjuta till läsningar av poeterna Ida Brytnér och Erik Vernersson. Konferencier är Pernilla Berglund. Kom i tid för att säkra plats och bröd!

Tidskriften Provins firar släppet av senaste numret, Provins 1/2026 Ellips..., samt släppet av sin skriftserie om Eyvind Johnson som nu släpps i tryckt format i form av en presentask med 5 essäer och en nypublicerad novell av Eyvind Johnson.

Anna Hallberg läser poesi ur numret, det blir författarsamtal med bland andra Hanna Aspegren och Mattias Timander om Eyvind Johnson-utgåvan och kvällen avslutas med livemusik av Anna Levander från EP-aktuella Dolce.

Kathrine Nedrejords hyllade roman Sameproblemet släpps nu äntligen på svenska, och det firas under festliga omständigheter på Tonka Strandgatan. Kvällen bjuder på ett möte mellan Kathrine Nedrejord och Patricia Fjellgren som har läst in ljudboken, i ett samtal om generationer av samiska kvinnors erfarenheter. Givetvis finns böcker på plats och boksignering sker efter samtalet. För den som vill skåla för att fira håller Tonka sin välsorterade bar öppen.

Presenteras i samarbete med Tjállegoahte, Bokförlaget Tranan och Tonka Strandgatan.

Det sägs att Umeå aldrig får nog av quiz, så vi adderar ännu ett. Givetvis med litterär anknytning. Rutinerade quizmästaren Henrik Lång håller i trådarna.

Äntligen utkommer den internationellt hyllade och prisade Ce que je sais de toi på svenska: med titeln Det jag vet om dig i översättning av Emma Majberger får vi svenskspråkiga läsare nu ta del av Éric Chacours oförglömliga moderna Romeo och Juliet-berättelse. Tarek lever ett tryggt och utstakat liv i 60-talets Kairo. Han ska utbilda sig, ta över faderns läkarmottagning, och bilda familj. Men så träffar han Ali, som vänder upp och ned på hela hans värld. Ali introducerar honom för en ny värld full av åtrå och de två inleder en förbjuden relation. Trots att deras kärlek riskerar att slita sönder hela Tareks tillvaro, är han beredd att offra allt.

Éric Chacour är född 1983 i Montréal av egyptiska föräldrar och är uppväxt i Québec och Frankrike. Det jag vet om dig är hans debutroman, som översatts till ett tjugotal språk, blivit en internationell sensation och hyllats som en kraftfull hyllning till queer kärlek. På Littfest samtalar Chacour med Stefan Ingvarsson. Samtalet genomförs på engelska.

Presenteras i samarbete med Québec Culture, The Québec Government Office in London, Embassy of Canada to Sweden, Studieförbundet Bilda och Rámus förlag.

Anne Enright har sedan det internationella genombrottet med Bookerprisvinnande The Gathering satt Irland på kartan. Genom sin digra katalog har hon utforskat familjerelationer, kärlek och sexualitet. Alltid med den kvinnliga erfarenheten som perspektiv, och utan att väja det minsta för verklighetens mörker. Alkoholism, fattigdom, död och uppbrott blir i Enrights författarskap omistliga inslag som formar karaktärerna. Samtidigt tynger det inte själva berättandet. På Littfest samtalar Enright om sin litterära bana, från debuten The Portable Virgin, till senast utgivna Gärdsmygen (The wren, the wren), i översättning av Fredrika Spindler. Samtalet leds av författaren Ida Linde. Samtalet hålls på engelska.

Ett av festivalens miniteman under den kommande festivalen är Irland, ett land där traditionen att urskilja klass, kultur, centrum och periferi löper som en pulsåder genom historien. Dessa spänningsfält skapar oväntade beröringspunkter med litteraturen från Norra Sverige. Under fredagen och lördagen lyfts en fyrklöver av författare fram, Anne Enright, Roddy Doyle, Sebastian Barry och Naoise Dolan - var och en med ett eget uttryck. Tillsammans tecknar de ett levande tvärsnitt av det främsta som den gröna ön för närvarande ger oss.

I samarbete med Culture Ireland.

Since her international breakthrough with the Booker Prize–winning The Gathering, Anne Enright has firmly placed Ireland on the literary map. Through her extensive body of work, she has explored family relationships, love, and sexuality, consistently from a female perspective and never shying away from life’s darker realities. Themes such as alcoholism, poverty, death, and separation are essential elements in Enright’s writing, shaping her characters while never weighing down the narrative itself. At Littfest, Enright will discuss her literary journey, from her debut The Portable Virgin to her most recent work, The Wren, The Wren (Gärdsmygen in Swedish). The conversation will be led by the author Ida Linde. The conversation is held in English.

One of the festival’s thematic threads this year is Ireland, a country where the traditions of tracing class, culture, centre and periphery run like a vital artery through its history. These tensions create unexpected points of connection with literature from northern Sweden. On Friday and Saturday the festival highlights a quartet of authors: Anne Enright, Roddy Doyle, Sebastian Barry and Naoise Dolan, each with a distinct literary voice. Together they offer a vivid cross-section of the finest writing the Ireland currently has to offer.

Supported by Culture Ireland.

Som det anstår Västerbotten har nästan allt handlat om berättelser: Om ny grön teknik som ska rädda klimatet, om en stad som bestämt sig för att växa, om starka män, om tillgången till sushi som etableringsfaktor och om kulturens roll. Men allt har inte berättats om: migrantarbetarna, barackerna, kolonialismen, ekonomiska risker, misslyckandet, orättvisorna, skulderna och tragedierna. Po Tidholm samtalar med ekonomijournalisten Gunnar Lindstedt och forskarna Madeleine Eriksson och Andreas Nuottaniemi om Northvolt-sagan.

Presenteras i samarbete med ABF

På Littfest 2022 samtalade översättarna Anna Jansson och Jonathan Morén om utmaningarna med att översätta arabisk litteratur till svenska. I år tar vi en titt bakåt och framåt med hjälp av översättarna Jasim Mohamed, Malin Färdig och Tetz Rooke. Hur ser det ut nu? Nås de svenska läsarna av någon arabiskspråkig litteratur idag? Vilken i så fall? Och framför allt – vilken litteratur missar vi i den svenska litterära offentligheten? Moderator: Niclas Hval, översättare och lektor i Litterär gestaltning.

Presenteras i samarbete med Rum för översättning och Översättarcentrum, HDK-Valand

Per Hagman och Lydia Sandgren hör till olika generationer, men förenas av en sällsynt känsla för vardagens poesi. Det kan börja i det till synes banala – promenader genom staden, relationer som glider isär, de små gesterna i ett föräldraansvar eller ett kärleksförhållande – för att svälla till något större: en bild av samtiden, av tidens gång, av människans försök att leva med värdighet och begär. Hagman och Sandgren skriver med lätt hand, men ur ett djupt allvar. På Littfest möts två författare som rör sig i gränslandet mellan realism och förtrollning, som på olika sätt söker verklighetens nerv – i språket, i staden, i kärleken. Samtalsledare är Annika Norlin.

Presenteras i samarbete med Albert Bonniers förlag och ABF.

Med diktsamlingen Postcolonial Love Poem vann poeten och språkaktivisten Natalie Diaz Pultizerpriset i kategorin poesi. Här utforskas kroppen och dess språk, landskap, politik, längtan, glädje och våld, frågan om urfolk och folkmord genom kontroll av vatten. Diaz motsätter sig en värld där kroppar som hennes egen förminskas och utraderas, och söker istället en ny riktning. Lagom till Littfest utkommer den på svenska, med titeln Postkolonial kärleksdikt, i översättning av Athena Farrokhzad och Adam Westman.

Natalie Diaz växte upp i Fort Mojave Indian Village vid Coloradofloden i Kalifornien. Hon undervisar i skrivande vid Arizona State University och arbetar för mojavespråkets bevarande. Diaz har även varit basketproffs och bland annat spelat för malmöklubben Malbas. Tidigare har hon publicerats på svenska med diktsamlingen När min bror var aztek (även den i översättning av Farrokhzad och Westman). På Littfestscenen återser hon författaren och poeten Athena Farrokhzad.

Presenteras i samarbete med Rámus förlag och ABF.

Vad är det som är så fascinerande med översättaryrket att många översättare inte vill lägga tangentbordet på hyllan? Eller att andra väljer det som en andra karriär efter pensionen? Veteranen Jan Stolpe, översättare från grekiska, franska och norska, och Nils-Henrik Sikku, översättare till nordsamiska, samtalar med rookien Maria Snårelid, egenförläggare och översättare från franska. Moderator: Elisabeth Bladh, lektor i översättningsvetenskap.

Presenteras i samarbete med Rum för översättning och Tolk- och översättarinstitutet

Kathrine Nedrejord utkommer våren 2026 för första gången i svensk översättning (av Helena Fagertun), med sin femte roman Sameproblemet. Verket, som belönades med Bragepriset och väckte stor uppmärksamhet vid utgivningen i Norge 2024, har också inbringat henne Per Olov Enquists pris. I motiveringen heter det bland annat: ”I en ilsken och upprorisk roman, som utmanar ramarna för vad litteratur kan vara, skriver Nedrejord skarpt och analytiskt om det långvariga och pågående förtrycket av samisk kultur, identitet och språk.”. 

Romanen följer Marie, som bor i Frankrike och nyligen blivit mor, när hon återvänder till Finnmark för att ta farväl av sin áhkku, sin mormor. Väl där börjar hon nedteckna sin áhkkus liv, ett projekt som gradvis växer till en berättelse om det förtryck som präglat tillvaron för såväl gammelmormor som mormor, mor och i förlängningen Marie själv – ett vittnesmål om hur det samiska arvet har format hennes blick på världen. 

På Littfest möter Nedrejord författaren Elin Anna Labba i ett samtal om arv, historia och erfarenheten av att vara kvinna och same.

Presenteras i samarbete med Bokförlaget Tranan och Tjállegoahte.

Författaren, dramatikern och poeten Sebastian Barry skriver gärna med Irlands historia som fond, och hans grenverk av karaktärer bär släktskap mellan hans verk, som skildrar Irländares erfarenheter och perspektiv i historien. Här ryms krig, religion och politiska slitningar. Den historiska fonden finns med också i hyllade Dagar utan slut, där irländske emigranten Thomas McNulty tar jobb som revyartist klädd i kvinnokläder och finner vänskap och kärlek tillsammans med nyfunna vännen John Cole mitt under amerikanska inbördeskriget. Barrys senaste roman, Gamla synders skull, i översättning av Daniel Gustafsson, är en gåta där minnen väcks till liv hos en pensionerad polis när ett gammalt fall tas upp på nytt, och den svenska utgåvan togs emot med fina recensioner. På Littfest samtalar Barry med Ola Larsmo. Samtalet hålls på engelska.

Ett av festivalens miniteman under den kommande festivalen är Irland, ett land där traditionen att urskilja klass, kultur, centrum och periferi löper som en pulsåder genom historien. Dessa spänningsfält skapar oväntade beröringspunkter med litteraturen från Norra Sverige. Under fredagen och lördagen lyfts en fyrklöver av författare fram, Anne Enright, Roddy Doyle, Sebastian Barry och Naoise Dolan - var och en med ett eget uttryck. Tillsammans tecknar de ett levande tvärsnitt av det främsta som den gröna ön för närvarande ger oss.

I samarbete med Culture Ireland och Studieförbundet Bilda.

The author, playwright, and poet Sebastian Barry often sets his work against the backdrop of Irish history, weaving a web of interconnected characters that explore the experiences and perspectives of the Irish across time. His narratives encompass war, religion, and political tensions. This historical grounding is also central to his acclaimed novel Days Without End, in which the Irish immigrant Thomas McNulty takes a job as a revue performer dressed in women’s clothing and discovers friendship and love alongside his newfound companion John Cole during the American Civil War. Barry’s most recent novel, Old God’s Time (Gamla synders skull in Swedish), translated by Daniel Gustafsson, is a crime story in which memories are stirred for a retired policeman when an old case is reopened; the Swedish edition received highly favourable reviews. At Littfest, Barry will be in conversation with Ola Larsmo. The conversation is held in English.

One of the festival’s thematic threads this year is Ireland, a country where the traditions of tracing class, culture, centre and periphery run like a vital artery through its history. These tensions create unexpected points of connection with literature from northern Sweden. On Friday and Saturday the festival highlights a quartet of authors: Anne Enright, Roddy Doyle, Sebastian Barry and Naoise Dolan, each with a distinct literary voice. Together they offer a vivid cross-section of the finest writing the Ireland currently has to offer.

Supported by Culture Ireland and Studieförbundet Bilda.

Att skriva fram trovärdiga skildringar av kärlek, lust och sex är bland det allra svåraste, inte minst för att det ofta är scener som läses med extra känsliga ögon. Lena Andersson, Amanda Romare och Maria Maunsbach har alla i sina författarskap valt att orädda djupdyka i spänningsfältet människor emellan, och hyllats för sina mänskliga porträtt av verklighetens längtan. Nu möts de på Littfest för att samtala om passion, kropp och begär, hur dopaminets kemi bäst översätts i ord, och vad som bör lämnas mellan raderna. Samtalet leds av journalisten Samanda Ekman, som bland annat är en del av podden Till Sängs.

Presenteras i samarbete med Natur & Kultur och Polaris.

Litteraturhistorien är full av böcker som hamnat i skuggan av de stora klassikerna. Här finns enstaka författarframgångar men också små guldkorn som glömts, gömts eller aldrig nått bortom sina ursprungsländers gränser. Hur upptäcker och översätter vi dem och vilka förutsättningar har de på den svenska bokmarknaden? Översättarna Jens Ahlberg och Helena Fagertun samtalar med förläggaren Maria Såthe. Moderator: Anna Thuresson, översättare.

Presenteras i samarbete med Rum för översättning och Sveriges författarförbund

Aube är en ung kvinna med ett 17 centimeter långt ärr på halsen. Ett minne från det algeriska inbördeskrigets sista dag, då hon fem år gammal överlevde en massaker mot sin hemby. I romanen Ärret får vi ta del av hennes inre och rasande monolog, riktad till sitt ofödda barn. Romanen blev vid utgivningen en av de mest omtalade och hyllade i Frankrike, och prisades med bland annat det prestigefyllda Goncourtpriset.

Ärret har även skakat om i författaren Kamel Daouds hemland Algeriet, där boken har förbjudits. Kriget är fortfarande ett smärtsamt minne, och det är förbjudet att samtala offentligt om det. Särskilt om det kan tolkas regimkritiskt. Att då släppa en bok som skildrar en överlevande kvinnas perspektiv, har inte setts på med blida ögon. Kamel Daoud lever därför sedan 2023 i exil i Frankrike, och gör här ett sällsynt scenframträdande. På Littfest samtalar han med Athena Farrokhzad. Samtalet tolkas från franska till svenska.

Presenteras i samarbete med Bokförlaget Tranan och Studieförbundet Bilda.

Bianca Kronlöfs lyckas med sin första roman balansera vårdens deprimerande förutsättningar med fnittrande satir. Info från repan är en fiktiv rapport från en verklighet med stor igenkänning. Sigmund gör sin första dag på vårdcentralen, där han som arbetslös 30-plussare blivit anställd av sin mamma, som är chef. Robin är också ny på jobbet, men som AT-läkare. Vilsen och med bristfällig handledning börjar hans yrkesutövande mest handla om att försöka undvika att bryta mot läkareden. Veronika är föräldraledig, men blir galen av att gå hemma med en bebis. Det är samtidssatir i både ord och bild om vårdens arter och avarter. På Littfest samtalar skådespelaren, ståuppkomikern och författaren med Anders Teglund, författare och pianist.

Presenteras i samarbete med Albert Bonniers förlag och ABF.

Kanadensiska Gabrielle Filteau-Chiba är en författare nära naturen, även bokstavligt talat. 2013 sålde hon allt hon ägde, lämnade jobb och familj i Montréal och flyttade till en stuga i skogen, utan bekvämligheter som rinnande vatten och elektricitet. Där levde hon i tre år, omgiven av den vilda naturen. Och där skrev hon sin debutroman, Gömslet, som handlar om just en kvinna som lämnar allt och flyttar till skogs, men tvingas utmana sina ideal när en miljöaktivist dyker upp och söker skydd. På svenska finns även hennes andra roman Coyote utgiven, som liksom Gömslet är översatt av Ulla Linton. Även i Coyote spelar naturen huvudrollen, i skildringen av en viltvårdares kamp mot tjuvjakt. På Littfest samtalar  Filteau-Chiba om natur, aktivism och att ställa sig utanför samhället med författaren Annika Norlin, senast aktuell med Stacken, en roman om ett anonymt kollektiv i samhällets utkant. Samtalet är på engelska.

Presenteras i samarbete med Québec Culture, The Québec Government Office in London, Embassy of Canada to Sweden och ABF

Den anarkistiske konstnären Pontus Lundkvist, en av svensk undergroundsatirs största stjärnor, är minst lika känd för att sällan medverka i intervjuer eller framträda offentligt. I sin konst förenar han skarpsynt, absurd och intelligent dumhumor. I sina böcker, i Aftonbladet Kultur och i fanzinet Mina Ögon!! Mina Ögon!!! har hans teckningar, krönikor och poesi väckt skratt, eftertanke och ibland ilska. Denna unika one-off på Littfest ger publiken en chans att möta honom live, en möjlighet som aldrig kommer att upprepas. Samtalet leds av Louise Weibull.

På Littfest 2018 möttes Anna Jörgensdotter och Carl Åkerlund för ett samtal som kretsade kring hennes roman Solidärer, som utspelar sig i en rörelse mellan Gävle och Spanien under 30-talet, det spanska inbördeskriget och kampen mot fascismen. Åtta år senare möts de två igen, men denna gång med ombytta roller. Det blir ett samtal om Carl Åkerlunds debutroman Fäderneslandet, och tematiken känns delvis igen. Också denna roman utspelar sig delvis i Spanien, men i en nära framtid där kriget istället brutit ut i Sverige. Och händelserna vävs mot 1800-talets Västerbotten, där freden precis har infunnit sig. Vi ser fram emot att än en välkomna denna konstellation till Littfest för ett samtal om nationell självbild, historieskrivning och de gemensamma spåren i deras skrivande.

Presenteras i samarbete med ABF.

Upplev smakprov av texter från Nordens alla hörn! I samlad trupp reser Författarskolans deltagare från Biskops Arnö Nordens Folkhögskola till Littfest och bjuder in till läsning i ett böljande tempo. På scen skapar prosan, poesin, och allt som kan kallas text nya floder fyllda av röster. I vilket hav ska språket mynna ut? Vilka krusningar blir till vågor för dig som lyssnar?

Presenteras i samarbete med Biskops Arnö

"Den som har en deadline är inte seriös", lär författaren Yngve Ryd en gång ha sagt. Han lät sina verk – Snö, Eld och Ren och varg – växa fram i sin egen takt, och de har i efterhand hyllats som mästerverk. Ett av dem nådde dock aldrig fullbordan, innan han gick bort 2012. Det mesta fanns dock på plats, och systern Lilian Ryd har nu färdigställt hans verk om Den samiska stjärnhimlen. Hon har fyllt i frågetecken och luckor, satt bildtexter och skapat struktur i texten. Vanan att läsa och bidra till varandras texter hade syskonen sedan länge, liksom intresset för astronomi och stjärnhimlen. Det intresset har möjliggjort för Lilian att både förstå och förtydliga den stjärnhimmel som beskrivs, baserat på intervjuer med främst nordsamer som var renskötare på 40-talet. På Littfest samtalar Lilian Ryd med författaren Elin Anna Labba.

Presenteras i samarbete med ABF och Ord&Visor förlag.

Välkommen till en afton i rytmens och rimkonstens tecken där humor, kvickhet och poesi möts i ett unikt sverigemästerskap om den bästa limericken. Tävlingsjuryn UKON, Aase Berg och Jonas Ellerström, guidar publiken genom rimmens finesser och vad som krävs för att bemästra den irländska versformen. Programmet inleds med en kort introduktion till limerickens historia och särart, innan de tävlande – Andra Anna, Maria Broberg, Johan Jönson, Johan Sandberg McGuinne och Staffan Ling – tar plats vid scenens kant. En och en framför författarna sina bidrag, som sedan betygsätts av juryn.

Under hela Littfest bjuder utställningen Littfest 20 år på en resa genom festivalens två stormiga decennier. Här visas fotografier, tygkassar, dekorföremål, pins, böcker och arkivmaterial – i ett försök att vittna om festivalens unika och lekfulla historia. Utställningen är kurerad av konstnären och musikern Andréas Brännström.

Lördag kväll 17.00 avslutas jubileumsutställningen med en finissage som kombinerar musik och eftertanke. Trio Igloo, bestående av Tor Lundmark (sång och gitarr), Lisa Carlsson (bas) och Erik Gunnarsson (trummor), leder publiken genom ett lågmält intensivt musikaliskt landskap. Lundmark, som debuterade på Littfest 2009, återvänder nu för sjunde gången och skapar tillsammans med trion en nära och lyriskt skärpt atmosfär med låtar som pendlar mellan vardagliga iakttagelser och existentiella djup.

En “pubvandring” genom Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten där litteraturen och orden bär oss in i framtiden via den gröna omställningen, arbetslinjen, kulturkanon och minoriteterna. Författaren, musikern och dramatikern Viktor Krutrök leder törstande själar norrut för att leva och överleva. Flyttlassen ska tillbaka! Gäster under vägen utlovas. 

Samling: Tonsalen Umeå folkets hus, 17.00 fredag och lördag. Anpassade ytterkläder på. 
Kostnad: 150 spänn. Biljetter köps via Biljettcentrum
20 års åldersgräns eftersom alkoholhaltiga drycker förekommer. 
Vandringen har plats för max 20 personer. 

Ta med vinglaset in i salongen och låt dig sugas in i världspoesins koncentrerade universum. I mån av plats välkomnas även besökare utan biljett. Kvällens ciceron genom lyriken är som vanligt förläggaren Per Bergström.

Kvällen inleds med poesiläsningar av våra internationella Versopolisgäster Priya Bains (Norge) och Radmila Petrović (Serbien). Norska Bains utforskar migration, kärlek och intergenerationella trauman, medan Petrović, vars skärskådningar av efterkrigstidens patriarkalla strukturer, har tagit hemlandet Serbien med storm. Läsningarna görs på originalspråk med textade översättningar.

Ta med vinglaset in i salongen och låt dig sugas in i världspoesins koncentrerade universum. I mån av plats välkomnas även besökare utan biljett. Kvällens ciceron genom lyriken är som vanligt förläggaren Per Bergström.

Kvällens andra block bjuder på poesiläsningar av UKON, poet och psykoanalytiker från Robertsfors, samt Khashayar Lykke Naderehvandi, poet och romanförfattare. Läsningarna på svenska, ingen översättning.

Ta med vinglaset in i salongen och låt dig sugas in i världspoesins koncentrerade universum. I mån av plats välkomnas även besökare utan biljett. Kvällens ciceron genom lyriken är som vanligt förläggaren Per Bergström.

Kvällens tredje block bjuder på Natalie Diaz, Pulitzerpristagare och Mojave-poet vars poesi pendlar mellan postkoloniala erfarenheter och intimt vardagsliv, samt kroatiske Marko Pogačar, vars fragmentariska och experimentella dikter rör sig mellan filosofi, popkultur och språkets egna rytmer. Diaz läsning görs på engelska och översätts ej. Pogačars läsning görs med textad översättning.

Han är Storbritanniens nuvarande Poet Laureate, alltså den poet som för närvarande är utsedd av kungahuset att inneha denna officiella hederstitel. Och han är ett logiskt val, med dussintalet hyllade diktsamlingar i bagaget, och flerfaldigt prisad får såväl sin poesi som för sina låttexter. Han är nämligen också verksam med bandet LYR, som kan beskrivas skapa elektronisk ambient post-rock med spoken word. Därtill är han professor i poesi vid Universitetet i Leeds. Ett digert CV med andra ord.

Senast Simon Armitage besökte Littfest var 2012, och hans scennärvaro och direkthet satte avtryck och blev ett performance som vilat kvar i mångas minne. Vi har nu glädjen att välkomna denna poesins fixstjärna tillbaka till Littfest, där han avslutar scenprogrammet i stora Idunsalongen under festivalens lördagskväll.

Not: föreställningen filmas ej av rättighetsskäl, och är därmed inte en del av Littfest-TV. Men denna typ av framträdande upplevs ändå bäst i rummet, så se till att vara på plats!

Studion håller öppet längst för den som vill avsluta kvällen med hög energi, dans och i svettiga kläder. Bekväma skor, öronproppar och varannan vatten är därför att rekommendera. De tre bästa banden på tema Byggnader i Västerbotten underhåller: först Umeås eget popunder Duschpalatset, som river av låtar som "Ford Festiva", "Öronbarn" och "Hjärnan hjälper ingenting" med lokalpatriotisk allsång och obeveklig energi. Därefter kommer Backengrillen, där Dennis Lyxzén, David Sandström, Magnus Flagge och Mats Gustafsson tänjer våra trumhinnor med sin oheliga umebrygd av antifascistisk hardcore och larslystedsk frijazz. Kvällen avrundas med att syraprästerna från Bottenvikens silverkyrka återvänder till Littfest för att predika dansgolvets frälsning. Vi som var på Littfests efterfest 2016 vet vad som gäller: svettigt rave och allsång in i kaklet. Det är dags att börja tänka om.

Studion, 22.00-01.00

Entré kräver lördagsbiljett till Littfest, med eftersläpp i mån av plats, fr o m 22.30 (100 kr). Endast ståplats erbjuds.