Umeå Internationella Författarscen

Internationella dissidenter till Littfest

Ryske Arkadij Babtjenko och libanesiske Gilbert Achcar är båda en del av Littfests satsning på skildringar av krig och migration. Sedan tidigare är den syriska författaren Samar Yazbek bokad till samma temata 17–19 mars i Umeå.

Arkadij Babtjenko

Som 18-åring värnpliktig i Ryssland sändes Arkadij Babtjenko till kriget i Tjetjenien. Efter fyra års helvete återvände han till Moskva där han skrev den mycket uppmärksammade självbiografiska Krigets färger ett vittnesmål. Idag är han framför allt verksam som regimkritisk journalist och tilldelades 2015 års Tucholskypris av svenska PEN för sin “journalistiska omutlighet och sina illusionsfria skildringar av krigets verklighet”. På tidningen Novaja Gazeta var Babtjenko länge kollega med den ryska stjärnreportern Anna Politkovskaja som mördades i hissen till sitt hem 2006. På svenska finns även Babtjenkos Bilder av ett krig – Georgien 2008 och Dagar i Alchan-Jurt (2014).

Krigets Färger var en sån där bok som man läser en gång och minns för alltid. Pennalismen, sadismen, korruptionen. Kriget mot de tjejenska rebellerna hamnade nästan i skymundan. Det var som första delen i Kubricks Full Metal Jacket, fast på riktigt och berättat av den som tog emot slagen. Babtjenkos skrivande hemsöker en resten av ens liv, säger Viktor Hariz, koordinator på Littfest.

Arkadij Babtjenko kommer till Littfest för ett samtal med Stefan Ingvarsson. Ingvarsson är kulturråd i Moskva, men leder detta samtal utanför den yrkesrollen

Gilbert Achcar

Likt Babtjenko har den libanesiska författaren Gilbert Achcar direkt erfarenhet av krigets verklighet. Som ung socialist i Beirut på sjuttiotalet engagerade han sig i Palestiniernas kamp och stannade i landet genom den israeliska invasionen i början av åttiotalet. När det libanesiska inbördeskriget antog en mer religiös-sekteristisk karaktär flyttade han till Paris och senare till London där han idag är professor i internationella relationer vid School of African and American Studies. Achcar är författare till en lång rad böcker, bland annat Perlious Power, skriven tillsammans med Noam Chomsky; Barbariernas Kamp om världen efter 11 september; The People Want om upproren i arabvärlden och The Arabs and The Holocaust: The Arab Israeli war of Narratives.

– Gilbert är en akademiker och författare i London som skriver om de krig och samhällsomvälvningar som berör arabvärlden – samtidigt är han en person som är född och uppvuxen i Libanon och som har direkt erfarenhet av det han skriver om. Det ger honom båda perspektiven – forskarens och medmänniskans. Jag tror att han kan ge en bra bild av vad som händer i länder som Syrien och Libyen, och var regionen är på väg, säger Erik Jonsson, koordinator på Littfest.

Till festivalen kommer Gilbert Achcar för en föreläsning om vad som hände med den så kallade arabiska våren och om vad som händer i Mellanöstern idag.

Arkadij Babtjenko och Gilbert Achcar är båda en del av Littfests satsning på skildringar av krig och migration. Sedan tidigare är den syriska författaren Samar Yazbek bokad till samma temata.
Bland övriga gäster till festivalen 17–19 mars märks Lars Lerin, Klas Östergren, Josefine Klougart och Ebba Witt-Brattström. Det fullständiga programmet presenteras under en releasefest på Bokcafé Pilgatan nu på fredag. Biljetter säljs bland annat via Billetto.se.

 

Internationella poeter till Littfest

Under 2016 går Littfest in i det andra projektåret för Versopolis, EU:s enda kreativa plattform med fokus på samtida europeisk poesi, genom att bjuda upp hela sju poeter från sex olika länder: Željka Horvat Čeč och Asja Bakić från Kroatien, Linda Maria Baros från Frankrike, Karen McCarthy Woolf från Storbritannien, Monica Aasprong från Norge, Katja Perat från Slovenien och Tom van de Voorde från Belgien.

Ett dussin internationella poesi- och litteraturfestivaler har hittills ingått i utbytesprojektet Versopolis, varav en enda nordisk – Littfest. Under 2015 har inte bara www.versopolis.com fyllts med över 1000 dikter av 55 poeter, dessa poeter har också översatts och publicerats på en mängd olika språk. 19 av de 55 poeterna har under året besökt en festival, medan 18 har besökt två stycken.

Svenska poeter på turné
Samtliga av de fem svenska poeter som Littfest valt till projektet har rört sig ute i Europa. Och en effekt av detta är att de även översatts och publicerats i dikthäften på flera språk. Pernilla Berglund finns nu översatt till slovakiska, Linn Hansén till kroatiska och makedonska, Pär Hansson till slovenska och italienska, Ida Linde till litauiska och engelska och David Vikgren till polska. Det har alltså givits ut i åtta dikthäften, som vardera tryckts upp i 1000 exemplar.
– Det ska bli roligt att fortsätta följa dessa under nästa år, då de får sällskap av ytterligare tre av Littfests nominerade poeter: Athena Farrokhzad, Sanna Hartnor och Sigbjørn Skåden, säger Erik Jonsson som koordinerar projektet för Littfests räkning.

Sju europeiska poeter på Littfest
Ett annat prov på att projektet fungerar är att tre av de poeter som bjöds in till Littfest i mars 2015 nu fått kontrakt med ett svenskt bokförlag för att komma ut med längre diktsamlingar. Två av dessa poeter, slovenska Katja Perat och belgiske Tom van de Voorde, återses på 2016 års festival. Därutöver bjuder Littfest in ytterligare fem poeter. Denna gång gästas Umeå av Željka Horvat Čeč och Asja Bakić från Kroatien, Linda Maria Baros från Frankrike, Karen McCarthy Woolf från Storbritannien och Monica Aasprong från Norge.

Fullspäckat Litttfestprogram
Versopolispoeterna kommer presentera sig under två tillfällen. Först under torsdagskvällen 17 mars då Littfest smygstartar på Bokcafé Pilgatan, sedan lördag eftermiddag 19 mars i Umeå Folkets hus, med start 13.30. En bonusläsningen med Katja Perat och Tom van de Voorde hålls även på Pilgatan, lördag 20.00. Lördagsprogrammet kommer bjuda såväl presentationer som uppläsningar, under ledning av förläggaren och litteraturkännaren Per Bergström. På plats finns även en av Versopolis slovenska koordinatorer, Anja Kovač. Läsningarna hålls på originalspråk, medan dikterna projiceras på svenska. Dessutom kommer särskilt upptryckta, flerspråkiga dikthäften delas ut till Littfests besökare under och efter festivalen. Poesin har tolkats till svenska av några av Sveriges främsta översättare: Helena Hansson, Djordje Zarkovic, Hillevi Hellberg samt Ida Linde.
– Detta är dels ett sätt för oss att befästa Littfest position som just en internationell litteraturfestival, dels sett sätt att bjuda besökarna på poesi av högsta klass, säger Erik Jonsson.

Littfest äger rum 17-19 mars. Läs mer på www.versopolis.com samt www.littfest.se.

 

Fascism, arbete och urbanisering på Littfest

Till sitt jubileumsår har Umeås internationella litteraturfestival glädjen att introducera två intressanta, unga och högaktuella författarskap, ryske DJ Stalingrad och engelska Joanna Biggs. Till de nära 120 medverkande på Littfest ansluter sig även forskarna och författarna Catharina Thörn, Carl Cederström och Po Tidholm.

– Nu börjar det hetta till på allvar, kommenterar Patrik Tornéus, ordförande i föreningen Littfest.

Gatuvåld och antifascism i Ryssland

Han har varit jagad av Interpol och lever nu i exil utanför hemlandet Ryssland. Pseudonymen DJ Stalingrad är en representant för den generation som föddes strax före Sovjetunionens undergång och tvingades växa upp i det moraliska och materiella sönderfall som följde. I hans roman Exodus – som utkommer på svenska lagom till Littfest – får vi följa en rysk antifascist och anarkist som med våld bekämpar nazister på gatorna. Litteraturkännaren Harald Hultqvist leder samtalet med DJ Stalingrad under hans första besök i Sverige.

Innan Interpol stormade vandrarhemmet i Spanien där han befann sig sommaren 2012 hade jag aldrig hört talats om DJ Stalingrad, långt senare, efter att ha grävt ner sig i den här författarens litteratur och gärning är det tvärtom svårt att få honom ur huvudet, säger Littfests koordinator Erik Jonsson.

Hela dagen lång – ett samtal om arbete

Joanna Biggs, född 1982, bor i London och arbetar som redaktör och skribent åt den högaktade tidskriften The London Review of Books. Hon skriver även för The Guardian och The Sunday Times. I sin debutbok All day long – a portrait of Britain at work har hon rest runt i Storbritannien och undersökt vad alla andra gör om dagarna. Resultatet är en fascinerande, humoristisk och ibland hjärtskärande samling porträtt som visar vad som kan rymmas i det luddiga och allt mer svårdefinierade ordet “arbete”. I ett samtal med Carl Cederström, författare till bland annat Dead Man Working, berättar Joanna Biggs om hur det kan vara att jobba som telefonförsäljare, vårdbiträde eller politisk rådgivare.

– All day long är nog den bästa bok jag läste förra året. Begreppet ”arbete” kommer aldrig att betyda samma sak för mig, säger Viktor Hariz på Littfest.

Wellnessyndromet
Istället för att få oss att må bättre har dagens fokus på ”wellness” gjort att vi börjat känna oss skuldtyngda och ångestfyllda, menar författaren och forskaren Carl Cederström i sin nya bok Wellnessyndromet. Visioner om social förändring krymps ned till drömmar om individuell transformering. Politiska diskussioner ersätts av fördomsfullt moraliserande och vetenskapliga bevis blandas ihop med andliga villfarelser. Förlorarna är de som redan är svaga. Att vara olycklig och ohälsosam är idag samma sak som att vara en dålig person.

– Individualism och självförverkligande framställs ofta som något odelat positivt. Cederström visar hur dessa ideal kan vändas emot oss – ett oerhört viktigt budskap i dessa tider, säger Viktor Hariz.

Urbaniseringens baksida
I den allmänna debatten framställs urbaniseringen som den enda vägen mot framtiden. De norrländska glesbygderna är tänkta att tjäna på växande städer och allt mer kommersialiserade regioncentrum där såväl kommersiell service som offentlig välfärd ska samlas men urbaniseringen tycks både skapa nya sociala och ekonomiska klyftor samtidigt som makten koncentreras. Under Littfest diskuterar författaren Po Tidholm och forskaren Catarina Thörn vad som händer i ett samhälle där allt fler människor och platser planeras bort. Och om vad vi kan göra istället.

 

Ytterligare ett dussin namn

Littfest närmar sig med stormsteg, men ännu finns en uppsjö namn att tillkännage inför festivalens stora tioårsjubileum. Idag står det klart att bland andra Märta Tikkanen, Maria Sveland, Ebba Witt-Brattström, Sara Granér och Max Andersson besöker Umeå 17-19 mars.

Litteratur och våldtäkt

Märta Tikkanen gästar Littfest för att samtala med Maria Sveland om deras böcker Män kan inte våldtas (1975) respektive Befrielsen (2015). Båda verken handlar ju om det tabubelagda ämnet våldtäkt och hämnd, men med 40 års mellanrum. Programpunktens moderator är Annelie Bränström Öhman

– Intressant är att se hur fråYtterligare ett dussin namnan skildrats, och hur samhället och samtalet förändrats under dessa fyra decennier, säger Littfests koordinator Erik Jonsson.

Slutkommentar om kulturmannen

En av 2015 års största kulturdebatter var den om kulturmannen. Lagom till Littfest utkommer litteraturprofessorn Ebba Witt-Brattström med Kulturmannen och andra texter som tar nytt grepp om frågan. Under festivalen samtalar Witt-Brattström med Anders Johansson, docent i litteraturvetenskap, kritiker samt författare till Självskrivna män: subjektiveringens dialektik. Samtalsledare är Therese Eriksson.

– Oerhört spännande att kunna sammanföra dessa två kulturpersonligheter kring ett så omdiskuterat ämne, säger Patrik Tornéus.

Sara Granér och Max Andersson

Till Littfest kommer också den evigt aktuella serietecknaren och konstnären Sara Granér, för att samtala med Johannes Klenell. Med sig i bagaget har hon sitt nya album Jag vill inte dö, jag vill bara inte leverera, en rolig och träffande kommentar till 2010-talets arbetsmarknad.

– Sara Granér måste vara Sveriges skarpaste satiriker. I dessa politiskt deprimerande tider är hon som ett spirande ogräs i den saltade jorden, säger Littfests Viktor Hariz.

En annan mångfacetterad konstnär och tecknare är Max Andersson, född i Karesuando men sedan länge bosatt i Berlin. För första gången på över ett decennium återkommer serielegendaren med ett nytt album, Utgrävningen, vilket förstås firas på Littfest. Förutom att Andersson presenteras i ett samtal med Mats Jonsson visas hans långfilm Tito on Ice under Littfest.

Svensk rollspelshistoria

Daniel Linder Krauklis arbetar med att sälja spel och böcker på Science Fiction-bokhandeln i Stockholm till vardags. Under en längre tid har han arbetat med boken Finna dolda ting, i viken de svenska rollspel som skrevs från 80-talet och framåt utforskas.

På Littfest luskar Linder Krauklis och samtalsledaren Johannes Klenell i moralpaniken på 90-talet och ger alla gamla rollspelare en rejäl nostalgitripp tillbaka till en tid då de såldes i vanliga leksaksaffärer, och alla ungar spelade Drakar och Demoner i sin källare.

Samtida litteraturstudier från Åbo och Umeå

Dessutom får Littfest fint besök från Åbo i form av författaren Mia Franck, litteraturvetarna Mia Österlund, Maria Lassén Seger som diskuterar ungdomsromanens popularitet bland unga och vuxna under ledning av Maria Jönsson.

På ett liknande tema möts företrädare från Umeå kommun, FlickForsk! vid Umeå Centrum för Genusstudier och scenkonstkollektivet PotatoPotato, som diskuterar flickan och tjejens rumsliga belägenhet i såväl verkligheten som i fiktionen. Medverkar gör Annelie Bränström Öhman, Maria Strömbäck, Linda Gustafsson, Frida Hammar, Linda Forsell och Bodil Formark.

Lerin, Hansson samt romskt tema

Littfest fortsätter att presentera delar av programmet till sitt tioårsjubileum. Bland de senast tillkännagivna gästerna finns Lars Lerin, Carola Hansson, Majgull Axelsson, Hans Caldaras, Karolina Ramqvist, Lawen Mohtadi och Joanna Hellgren.

Ord som blir till berättelser

Littfest har den stora glädjen att presentera ett unikt samtal mellan Eva Bonnier, Lars Lerin och Carola Hansson. Eva Bonnier samtalar med författarna om deras senaste böcker: Lerins Axels tid och Hanssons roman Masja. Kan man återskapa det förflutna, berätta någon annans historia? Samtalet handlar även om skrivande, kreativitet och ord som blir till levande berättelser.Carola Hanssons roman Masja, om Tolstojs yngsta dotters livsöde, nominerades till Augustpriset 2015 och till Sveriges Radios Romanpris 2016. Lars Lerin anses vara Nordens främsta akvarellist och hans bok Naturlära tilldelades Augustpriset 2014. I Axels tid går han tillbaka till punkten där allt en gång startade, hos sin mentor och vän Axel Florin.

– Enormt kul att kunna erbjuda ett seminarium med två såväl aktuella som folkkära författare och konstnärer, säger Patrik Tornéus, koordinator på Littfest.Belyser romernas historia och kultur

Under Littfest 2016 bjuds också ett tema om romska berättelser, som inleds med ett samtal mellan författarna Majgull Axelsson och Hans Caldaras. I Axelssons senaste roman Jag heter inte Miriam får vi följa en romsk kvinna som antar namnet Miriam och identiteten av en judinna för att överleva i kvinnolägret Ravensbrück där romer stod allra längst ner i rangordningen bland fångarna. Sångaren, kompositören och författaren Hans Caldaras, som är av romsk härkomst, växte upp i tält och förde som barn en ambulerande tillvaro i Sverige. I ett tidigt skede insåg Caldaras att han kunde använda musiken som verktyg för att belysa romernas historia och kultur samt för att motverka förtryck och sociala orättvisor. Caldaras skrev 2002 sin självbiografi, I betraktarens ögon. I den berättar han om sina upplevelser om utanförskapet, både i det svenska samhället och i det romska. Samtalet mellan Axelsson och Caldaras modereras av Annika Edlund.

Initierad blick på Katarina Taikon

Lagom till Littfest utkommer Katarina Taikons självbiografiska Zigenerska från 1963 i ny upplaga. Med anledning av detta gästas festivalen av författaren, debattören och förläggaren Lawen Mohtadi samt författaren Karolina Ramqvist, som skrivit ett efterord till boken. Samtalet dem emellan, som vill ta fasta på Zigernerskas aktualitet än idag, modereras av journalisten Karin Arbsjö.

På plats i Umeå finns även serietecknaren Joanna Hellgren för att presentera en utställning med samtliga av sina illustrationer till de hittills nyutgivna Katitziböcker, också de författade av Katarina Taikon.

Temat om romska berättelser rundas av med en visning av dokumentären Taikon, som introduceras av de båda regissörerna Lawen Mohtadi och Gellert Tamas.

– Vi är mycket stolta över att på detta vis kunna bjuda en bred och initierad inblick i en viktig och brännande aktuell fråga, kommenterar Littfests koordinator Erik Jonsson.

Littfest i Umeå äger rum 17-19 mars. Av totalt 120 medverkande har festivalen nu tillkännagivit ett tjugotal, bland andra Samar Yazbek, Sara Stridsberg, Josefine Klougart och Klas Östergren.

 

Nya namn till Littfest

Littfest inleder 2016 med att släppa flera tunga namn till årets festival. Bland dessa finns svenska stjärnskottet Sara Stridsberg, Josefine Klougart från Danmark och författaren och dramatikern Tove Folkesson. Skådespelaren Börje Ahlstedt och översättaren Jan Ristarp kommer för att läsa och prata om Shakespeare och för första gången kommer Mattias Gardell, författare till Raskrigaren, och Gellert Tamas som skrivit boken om Lasermannen att träffas på scen för att prata om sina möten med två av Sveriges mest ökända rasistiska mördare.

Sin generations starkaste röst”

Sara Stridsberg kan räknas till 2000-talets stora nordiska författare. Hon fick sitt genombrott, också internationellt, med romanen Drömfakulteten och befäste sedan sin ställning med Darling River. Hösten 2014 utkom romanen Beckomberga – ode till min familj, för vilken hon för fjärde gången Augustnominerades. Stridsberg är också verksam som dramatiker och just nu rullar pjäsen ”Beckomberga” för fulla hus på Dramaten. På Littfest presenteras Stridsberg i helfigur, under ett samtal med författaren och kritikern Therese Eriksson.

Äntligen har vi äran och nöjet att bjuda in Sara Stridsberg, sin generations kanske starkaste litterära röst, säger Erik Jonsson, koordinator på Littfest.

Resan bort från vintern

Danska Josefine Klougart fick ett omedelbart genombrott med debutromanen Stigninger og fald (2010) som nominerades till Nordiska Rådets Litteraturpris. Klougarts tredje roman En av oss sover utkom 2012 och nominerades även den till Nordiska Rådets pris. Hennes senaste roman, Om mörker, rör som titeln anger ett tema som inte är obekant för oss som lever på dessa breddgrader.

Det är en historia om sorg, olycka och resan bort från vintern. Det skulle inte förvåna mig om den nya boken blir en ännu större succé Sverige, säger Erik Jonsson.

Möten med rasismen

När det uppdagades att en lång rad oförklarade mord och mordförsök i Malmö hade en gemensam nämnare – oprovocerade attacker mot människor med utländsk bakgrund – var det många som drog paralleller till Lasermannen, som med sina rasistiska skottdåd och mord satte Stockholm i skräck under början på 90-talet. När Peter Mangs greps och dömdes för två mord och fyra mordförsök för några år sedan visade det sig att Sverige närt ännu en rasistisk seriemördare.

2003 kom författaren och journalisten Gellert Tamas ut med boken Lasermannen – en berättelse om Sverige. 2015, tolv år senare, gav forskaren och författaren Mattias Gardell ut boken Raskrigaren: Seriemördaren Peter Mangs. På Littfest 2016 träffas de båda författarna för första gången på scen för att prata om sina upplevelser.

Raskrigaren är bland annat baserad på tio djupintervjuer med Peter Mangs. När Tamas skrev Lasermannen, intervjuade han John Ausonius. Vi har velat föra samman Gardell och Tamas för att vi ska kunna lära oss mer om likheter och skillnader mellan gärningsmännen, men också mellan de samhällen och tidsperioder de verkade i, säger Viktor Hariz, koordinator på Littfest.

Föreställning av författaren bakom Kalmars jägarinnor

Till Littfest 2016 kommer även Tove Folkesson. Folkesson växte upp i Kalmar och därifrån har hon inspirerats till att skriva trilogin om Kalmars jägarinnor vilket är titeln på den första boken, som utkom 2014. Den andra delen, Sund, utkom 2015. Böckerna handlar om Eva Zackrisson och är till viss del en biografisk återblick.

Folkesson besöker Umeå för att ge “En första lektion i poesi”, en föreställning för scen om att söka med språkets öga efter sådant som glimmar i mörkret, om prosa, poesi, musik. Svensklärare, sjöjungfrur, dönickar, jägarinnor, handbollstjejer och språk som får tillvaron att vingla till och ställa sig på högkant, säger Patrik Tornéus, koordinator på Littfest.

Shakespeare på nytt

Den folkkäre skådespelaren kommer för att läsa ur nyöversättningarna av Shakespeares Stormen och Cymbeline och översättaren Jan Ristarp berättar hur det är att klä Shakespeare i modern, svensk språkdräkt.

Littfest äger rum i Umeå mellan den 17 och 19 mars. Biljetter säljs på billetto.se samt på Din Bok, Bokcafé Pilgatan och h:ströms i Umeå.

De första namnen är släppta

Den 17-19 mars 2016 firar Littfest 10 år. Bland de gäster som är klara inför jubileet finns bland annat Samar Yazbek från Syrien, Jenny Erpenbeck från Tyskland, Klas Östergren från Svenska Akademin samt konstnärerna och serietecknarna Joakim Pirinen och Nina Hemmingsson.

En av arabvärldens modigaste författare

Samar Yazbek är tidigare känd i Sverige för sin bok En mörk strimma av ljus som kom ut 2013. Alldeles nyss släpptes hennes andra bok på svenska Resa in i tomheten som hyllats av en enig kritikerkår.

– Hon kommer från ett land vars halva befolkning idag är på flykt. Bortom varje siffra i nyhetsrapporteringen kring döda, skadade, flyende och drunknade finns en människa vars liv är lika värdefullt, djupt och betydelsefullt som ditt eller mitt. Den självklara insikten är en av anledningarna till att Samar Yazbeks skrivande är så oumbärligt, säger Viktor Hariz, koordinator på Littfest.

Belönad med bland annat Brittiska PEN:s pris till Harold Pinters minne och Svenska PEN:s Tuchkolskypris har Samar Yazbek etablerat sig som en av arabvärldens modigaste författare.

– Vi kände tidigt att vi måste få henne till festivalen, att det nu blev klart känns nästan overkligt, säger Viktor Hariz.

Under Littfest kommer Samar Yazbek att samtala med journalisten och översättaren Yukiko Duke.

Utsågs till årets bästa utländska roman

Till festivalen kommer även Jenny Erpenbeck, en av Tysklands största samtida författare. I februari är hon tillbaka med sin femte roman på svenska Natt för gott – en berättelse om de många möjliga vägar som ryms inom ett liv. Boken, som spänner över hela Europa under det senaste århundradet, utsågs nyligen till årets bästa utländska roman av den brittiska tidningen The Independent.

– Den svenska utgivningen av Erpenbeck har allt sedan 2001 hört till höjdpunkterna i Bonniers Panacheserie. Nu kommer hon med en ny oerhört sinnrikt konstruerad roman som mycket väl kan komma att räknas som hennes stora mästerverk, säger Erik Jonsson, koordinator på Littfest.

Favoriter i repris

Bland de svenska namnen som offentliggjorts finns författaren och akademiledamoten Klas Östergren, samt konstnärerna och serietecknarna Joakim Pirinen och Nina Hemmingsson.

– Klas och Nina har vi haft uppe tidigare men deras besök har varit så uppskattade av publiken att vi bjudit in dem igen till tioårsjubileet, säger Patrik Tornéus, ordförande i föreningen Littfest.

– Pirinen har vi haft på gång många år men han har alltid fått förhinder, att han nu faktiskt kommer känns fantastiskt, säger Tornéus.

Block party Öst på stan

Förutom att ta Folkets Hus i besittning kommer Littfest att ordna programpunkter på Bokcafé Pilgatan, Galleri Verkligheten, Bildmuseet och Gamla Fängelset.

– Vi har så mycket på gång att vi kände oss tvungna att boka upp nästan hela Öst på stan, det kommer att bli som ett stort block party, säger Viktor Hariz.

 

Umeå internationella litteraturfestival

Littfest i Umeå är den största litteraturfestivalen i norra Norden. Genom seminarier, föreläsningar, utställningar och föreställningar söker vi nya former av utbyten mellan författare, förläggare, kritiker, forskare och läsare; alltid med texten och ordet i fokus och kärleken till litteraturen i centrum. Den 17-19 mars 2016 hålls den tionde årliga festivalen i Umeå. Den arrangeras av Föreningen Littfest. Kontakta oss på info@littfest.se

 

In english

In 2006 a group of culture workers, librarians, publishers and academics based in Umeå were having a discussion about the state of literature in the north of Sweden. They identified two disturbing trends in the Swedish literary scene. First was the trend of centralization of literature and culture to the southern parts of Sweden. They felt that the strong and vibrant literary heritage of the north might soon be forgotten if the current trend continued. The second trend was the growing commercialization of literary festivals and book fairs, where sales numbers and marketing was obscuring the cultural and aesthetic values of prose and poetry.

What was to be done about this? Their answer was to form a forming a religiously and politically independent non-profit organization with the explicit goal to create a large and prestigious non-commercial literary festival based in Umeå, Sweden. Some people said it couldn’t possibly work, that Umeå was to far north to be able to be truly international in scope, that audiences and writers would not come.

Almost ten years later the verdict is clear. Littfest has been growing every year with more visitors, more authors and increasingly positive notice from national media. They have hosted talks and seminars with world famous authors from all over the world, including personalities such as Nawal El Saadawi, Vladimir Sorokin and Jeanette Winterson, as well as the biggest names from the Swedish literary scene: Torgny Lindgren, Kerstin Ekman, Kristina Lugn and Lena Andersson, among many others.

Littfest is now the largest independent literary festival in Sweden. In march every year more than 100 authors come to Umeå to participate in talks, seminars, exhibitions, film screenings and concerts together with more than 5000 visitors from all over the country. The northern isolation of Umeå has turned into an advantage and people visit Littfest just because it is a place where they can truly connect and engage with the authors. Today Littfest is exactly the kind of literary meeting place we felt was needed back in 2006.

 

Tidigare festivaler

Littfest har funnits sedan 2007. Några författare och artister som  medverkat över åren är:
John Agard, Viv Albertine, Lena Andersson, Simon Armitage, Leasley Beake, Gunilla Bergström, Gerd Brantenberg, Suzanne Brøgger, Ernst Brunner, Andrei Codrescu, Sara Danius, Carl Johan De Geer, Jörn Donner, Carl-Göran Ekerwald, Kerstin Ekman, Horace Engdahl, PO Enquist, Monika Fagerholm, Athena Farrokhzad, Aris Fioretos, Kjartan Fløgstad, Katarina Frostenson, Beate Grimsrud, Jonas Hassen Khemiri, Yvonne Hirdman, Petra Hulová, Ann Jäderlund, Sigrid  Kahle, Jonas Karlsson, Martin Kellerman, Stig Larsson, Torgny Lindgren, Erlend Loe, Kristina Lugn, Kristian Lundberg, Sindiwe Magona, Bodil Malmsten, Rita Mestokosho, Mikael Niemi, Erik Niva, Annika Norlin, M. A. Numminen, Sofi Oksanen, Nawal El Saadawi, Jocelyne Saucier, Steve Sem-Sandberg, Vladimir Sorokin, Ersi Sotiropoulos, Jón Kalman Stefánsson, Liv Strömquist, Lilian Thuram, Märta Tikkanen, Jeanette Winterson, Goran Vojnovic och Klas Östergren.

Här finner du en lista över alla Littfest medverkande 2007-2015.

Sedan 2010 har vi direktsänt de flesta seminarierna på webben. Se Littfest kanal på YouTube.