Dagbok, Littfest 2013!
Hur vet man om en stundande Littfest ska bli bra eller inte? Det räcker kanske inte med att man är nöjd med bokningarna, att man lyckats nasa in pengar, att man har lyckats hålla tiden till tryckeriet, att det sålts förvånansvärt mycket förköpsbiljetter och att man har en känsla av att media har varit på tårna en längre tid?
Före torsdagen är det som vanligt. Littfestbannern hänger på Folkets hus i Umeå, men inomhus är det fortfarande tomt. Ingen publik, inga bokbord, inga författare, bara ett stort ingenting.
Torsdagen
Carl Johan De Geer, Erik Niva och Jonas Hassen Khemiri har landat i Umeå. Värdskapet från SISU och Bildmuseet är naturligtvis oklanderligt. Äntligen kan man andas ut en smula. Kanske kan man se dessa tre, helt väsensskilda författare som en symbol för Littfest: Den äldre multikonstnären, den yngre fotbollsjournalisten och den ständigt aktuelle författaren. Man vad är fel med bilden? Var är kvinnorna?
På Dragonskolan träffar vi Erik Niva. Vi har kallat honom Tornedaling i programmet. Malmberget ska det naturligtvis vara. Trettio minuter före det att han ska gå på i aulan är det helt tomt. Vi från Littfest, Anna från Sisu och en vaktmästare från skolan. Men ingen publik. Inte ens Niva är där.
Men, ”plötsligt händer det”. Sakta men säkert väller det in folk. När det lugnat sig är det knökfullt. Inte bara unga killar, utan också tjejer, lärare och annat löst folk. Tittar på Niva, men han är kolugn. Han är ju från Malmberget. Får sedan veta att han inte tog sig hem från ”Draggen”. Alla ville fortsätta samtalet, alla ville veta mer.
När vi rusar vidare mot Bildmuseet hör jag Niva deklarera att läsande och idrottande står i djup konflikt till varandra. Någon lärare suckar ljudligt. Littfest har börjat och den har börjat helt underbart!
På Bildmuseet råder en helt annan stämning. Medelåldern är en annan. Carl Johan har anlänt och tas om hand av Katrin och Brita från Konstvetenskapen respektive museet. Han har sett utställningarna och är nöjd. Thomas Olsson, förläggare och dagens samtalspartner, anländer med Martin Kellerman i släptåg. Södermalm har invaderat Umeå. Men fortfarande bara män på scen.
På språng igen. Någon rapporterar i luren: Publiken kom och folk är tvungna att sitta i trapporna för att få plats.
Folkets hus är fortfarande öde. Svetten lackar, vätskebristen är på Vasaloppsnivå, men bokborden och informationsdisken börjar sakta men säkert komma på plats. Finns det el? Och var tusan är stolarna, har vi glömt beställa fram? Men vad i… kommer det folk nu, har de inte fattat att det börjar först i morgon? Nähe, det var visst Lisbeth och hennes kollegor från Göteborgs universitet som ska göra en studie om bokvärlden och Khemiri som undrar var Costas är.
Vätskenivån återställs på Bishops. Farnaz anländer tack vare Sven som hämtar våra gäster på flyget, spindeln med Littfestlogotypen sätts upp på Costas och tekniken har Fredrik från ABF redan fixat. När ”Jag ringer mina bröder” pågår på Sagateatern börjar Costas fyllas. Eva på Teaterföreningen vet att det kommer bli kaos. Och inte har den risken minskat efter Jonas fantastiska artiklar i DN. Kanske skulle Beatrice Ask ha varit på plats? Kanske inte.
Vet inte om det är en korrekt benämning, men det känns nästan magiskt när Jonas och Farnaz börjar tala under ledning av Anders. Helt fullsatt och helt knäpptyst. I vanliga fall kanske inte det bästa betyget för en fullsatt restaurang/bar.
Efter eftersnacket anländer ensemblen och kvällen tar inte slut förrän ganska långt in på småtimmarna. Littfests första dag är över.
Fredagen
Exakt klockan sju påbörjas de sista förberedelserna på Folkets hus. Trots torsdagens succé infinner sig tvivlet: Risken för logistiskt kaos är stor. Risken för utebliven publik större. Kommer det att bli bra, kommer folk att orka sig upp på fredag, jobbar inte människor? Eller går i skola? Eller är alla arbetslösa i Sverige anno 2013?
Drygt två timmar senare har oron lagt sig. Jan Myrdal, Mats Jonssons och Carl Johan De Geers samtal har samlat folket. Men nästan lika många har kommit för att lära sig mer om samtida samiska litteratur. Fattar folk hur fint det är att få chansen att lyssna till Sofia Jannok, Sigbjørn Skåden, Ann-Helén Laestadius och Maret Anne Sara i Tonsalen? Fattar vi det?
Trycket blir om möjligt ännu större när Po Tidholm gör entré. Lokalen tar 99-100 sittande och när den dubbla mängden trängts in slutar vi räkna. Vem vet, kanske någon på brandmyndigheten läser detta? Trångt som i en surströmmingsburk.
Hinner inte se någonting live. Får se allt på webben eller på UR när lugnet har återvänt.
Kassan fungerar inte, infodisken får hjälpa till med biljettförsäjningen för att minska köerna. Garderoberna börjar bli för fulla. Personal på alla platser vacklar. Men vad är det som händer? Alla köar leende, läser programmet, alla är laddade. Inget gnäll, inga sura miner. Total lycka faktiskt.
Den enda oron just nu är att Maria Sveland inte ska dyka upp. Vet att hennes framträdande i Stockholm ställdes in kvällen före Umeå. Inget svar någonstans, trots att vi har headsets och ser ut som Säpo. Om inte hon dyker upp kommer näthatet även drabba oss. Och Bodil. Var tusan är Bodil?
Paus.
Maria dök upp. Bodil dök upp. Alla som skulle samt en massa andra dök upp (inne i Idun satt folk på golvet, i trapporna och i knäna på varandra). Det dök till och med upp en massa människor till de seminarier som hade den otacksamma uppgiften att konkurrera med Maria och Bodil.
Röken lägger sig så småningom över Folkets Hus och allt ska firas av på Costas igen. Hinner äta med Fanny och Maria samt träffa volontärer och filmare. Sedan poesibar med Pär Hansson, Sofia Jannok, Pernilla Berglund, Gunnar Lundkvist och Stig Larsson. Fattar umeborna hur skön mix av poeter det faktiskt är? Two White Horses går på senare. Fattar de utsocknes hur bra Lovisa och Jakob är? Lapp på luckan från 21.30, en in, en ut. Men inte ens nu verkar folk särskilt förbannande. Anders ansluter och föreslår Žižek till nästa års festival. Bra förslag. Det sista vi noterar är att Per Bergström försöker dra in mig i ett samtal med Goran Vojnović om vad en rullpizza och ett Calskråve är. Hög tid att dra sig tillbaka.
Lördagen
Trodde myset var på fredagar, men tydligen kan det spilla över även till lördagen. Allt flyter på – som ett Estrellaryck. Goran och Sami, Stig och Johannes, Liv och Annika, Lasse och Lesley, Kawa och Anahita, Andrei och Stefan, Irena och Marta. Och detta bara i Idun. Förstår folk hur unika dessa möten är? Förstår vi det?
Och Stig. Oefterhärmlig är kanske det ord som passar bäst. Tack för att du kom hem.
Och Annika. Tack för att du valt att bo här.
Nu hybris. Är det i Umeå det händer? Frågan är retorisk enligt bland annat SvD och senare i HD. Ja, kanske är det i Umeå det händer? Vet inte säkert. Vad som däremot är ett faktum är att, inte bara besökare, utan också föreläsare, författare, förläggare – ja, de som ibland kallas ”bransch” och har som jobb att besöka dylika spektakel – unisont hyllar Littfets som Sveriges bästa litteraturfestival. Bokmässan inräknat. Fattar staden och regionen det? Hur förhåller man sig till det? Stoiskt Norrländskt? En burk Norrlands Guld i Helly Hansen?
Lyckas tränga oss in under Kawa Zolfagarys och Anahita Ghazinezams samtal om Vita kränkta män och då slår det oss: Vi har ju lyckats med vad vi arbetat med i flera år. Vi har lyckats med att skapa en litteraturfest för både gammal och ung, för både män och kvinnor och delvis faktiskt också för både svennar och andra. Här sitter de ju, sida vid sida och stick i stäv mot vad litteraturutredningen nyligen deklarerat: ”Kärringar” – ”blattar” och ”kids” – mot strömmen. Tack för att ni kom och tack för att ni alla verkar trivas.
På kvällen vankas poesi med Sindiwe (måste vara trötta redan nu, tyckte precis hon påades som Sindiwe Mugabe) och Andrei, barnklassiker med James Hollingworth och rappande vemod av Eberhard KCCH. DJ Klenell avslutar starkt, men benen är bara för slitna.
Ser istället att Goran och Sami hittar varandra. Den ene en och nittiofem, halsandes öl som vatten, den andra betydligt kortare, drickandes cola som vore det maltwhiskey.
Klockan slår sent, bara några få kvar nu. Vill visa dem Scharinska, kom igen Lena (och resten av Novellixarna), kom igen Per, Mats, Olav, Niklas, Lii, låt oss festa som om det vore 1999, känn ingen sorg, Bajen bärs och…
När det känns att det håller på ta slut. Ja, då kanske det känns så här? Vemodigt och på många sätt tragiskt, men också skönt. Allting har en början och allting ett slut. Man kan inte leva hur länge som helst och det är nog inte heller önskvärt. Man kan inte heller befinna sig mitt i en litteraturfestival hur länge som helst. Det vore inte sunt.
Nästa år är det Littfest igen (alltid vecka 11) och snart är det Umeå Open och Made och en massa andra roliga grejer i den by vi alla hoppas ska bli global inom kort.
På återseende och tack för i år
Patrik och Erik
Webbsändningar
Om Littfest
Littfest i Umeå är den största litteraturfestivalen i norra Norden. Genom seminarier, föreläsningar, utställningar och föreställningar söker vi nya former av utbyten mellan författare, förläggare, kritiker, forskare och läsare; alltid med texten och ordet i fokus och kärleken till litteraturen i centrum. Den 12-15 mars 2014 hålls den åttonde årliga festivalen i Umeå. Det arrangeras av Föreningen Littfest. Kontakta oss på info@littfest.se
Littfest in Umeå is the biggest literature festival in the Northern Scandinavia.Through seminars, lectures, open mic, exhibitions and performances we are looking for new forms of exchanges between authors, publishers, critics, scholars and readers – always with the text and the word in focus and with the love for literature in center. On 12-15 March 2014 the eigth annual festival will be held. It is arranged by Littfest society. Contact us at info@ littfest.se
Tidigare festivaler
Littfest har funnits sedan 2007. Några författare och artister som medverkat över åren är:
Mattias Alkberg, Simon Armitage [ENG], Leasley Beake [RSA], Gunilla Bergström, Ernst Billgren, Marcus Birro, Gerd Brantenberg [NOR], Ernst Brunner, Andrei Codrescu [RUM], Carl Johan De Geer, Carl-Göran Ekerwald, Horace Engdahl, PO Enquist, Monika Fagerholm [FIN], Kjartan Fløgstad [NOR], Anneli Furmark, Eva Gabrielsson, Mattias Gardell, Sara Granér, Beate Grimsrud, Carl Hamilton, Dick Harrison, Jonas Hassen Khemiri, Nina Hemmingsson, Yvonne Hirdman, Sofia Jannok, Nanna Johansson, Ann Jäderlund, Jenny Jägerfeld, Sigrid Kahle, Jonas Karlsson, Martin Kellerman, Stig Larsson, Åsa Linderborg, Mian Lodalen, Erlend Loe [NOR], Martina Lowden, Kristian Lundberg, Maja Lundgren, Dennis Lyxzén, Sindiwe Magona [RSA] Bodil Malmsten, Mikael Niemi, Erik Niva, Annika Norlin, M. A. Numminen [FIN], Sami Said, Anita Salomonsson, David Sandström, Jocelyne Saucier [KAN] Vladimir Sorokin [RYS], Ersi Sotiropoulos [GRE], Liv Strömquist, Maria Sveland, Märta Tikkanen [FIN], Peter Törnqvist, UKON, Goran Vojnovic [SLO], Kawa Zolfagary, Klas Östergren.
Sedan 2010 har vi direktsänt de flesta seminarierna på webben. Se mer under mediearkiv.
